gjort sig gällande hos frälseinnehafvarn å de framställt sina anspråk på belriel: från onera till ökad tunga för skattejorder Hurudan har väl den samvetsgranuhet rit, hvarmed mun i alla tider gått till vä mot den skattdragonde allmogen, då mi haft för afsigt att utpressa medel till sta utgifternas bestridande? Bör man då me guldvigt så skrupulöst afväga alla omst digheter mot och med, då det gäller afskaffa, eller åtminstone tillvägabringa e rättelse i de missförhållanden, som obillig beskatltningslagar i långliga tider frama strat? Vi inse åtminstone icke för vi del, huru den gordiska kuut, som här är fråga, skall kunna lösas på det nu för slagna sättet, genom en tillämpning af I åldrade beräkningsgrunder och formalitete som långt mera intrassla, ä renkla, oc i stället för att bereda en lindring uti de hittills varande orimliga beskattningen, uta tvifvel komma att höja densamma på a ä ännu kännbarare sätt. Denna knut k icke lösas — den mäste afhug Vi hafva ofvan antydt, att genom cn til börlig tillökning i frälsets alt såsol ersättning för dess befriels ustijer sten, samt en rättvis och billig lindring kronooch skattehemmanens räntor, skull de olika jordnaturerna komma att betyd ligt närma sig hvarandra i statsbidrag. Er ligt den sednast fastställda riksstaten, be löpa sig de statsinkomster, som äro beri nade att erläggas uti ordinarie ränta o kronotionde, till 6,272,400 rdr rmi. delar man denna summa på hela hemman talet i riket, uppgaäende till något öfv 110,229 mantal, så utgör skatten för hvarj mantal icke mera än omkring 60 rår, hvilk eräknade efter den mera rättvisa grunde i J För ; c fyrklaud? skulle blifva föga betungande Men äfven för alla andra onera, som n ordeboksmantalet, kunde fyrk en läggas till grund, och des sålunda blifva både lämpligare och billi gare fördelade, såsom kronoskjuls, inqvar tering, väghållning m. m., äfvensom de tryckande roteringsskyldigheten, som efte nu gällande indelning är högst ojemnt of passud. Antages en dylik, mera ändamölsenli; beskattningsgrund, kunde man äfven hafv förhoppning att vinna en verklig och ge aomgripande förenkling af beskatiningsvä sendet samt uppbördsoch redogörelsever ket. Man kunde då vidtaga den så läng af allmänna rösten förordade åtgärden, at kronoutskylderna uppbures vid flera upp bördsstämmor, utan att detta medförde på långt när så mycket arbete och så mäng: svårigheter som nu vid en enda årlig upp bördsstämma. Derigenom skulle icke t utgå efter j talsberäkning pilot förekommas den strypning i penningrörel sen, som uppstår uppbördsoch redogörel setiden, innan de drin! medlen äter komma från de allmär ssorna i en skilda händer. utan en dylik åtgärd skul fven medföra en otrolig lättnad för jord brukaren, som nu nödgas till hyrd pris som helst afyitra sina produkter, för att CI gång för hela året under den mest ol mp liga årstiden kunna atbörda sig sina skat ter. Vidtoge man en sådan förenkling, som den ofvan antydda, och staten tillika hvilket långt för detta borde hufva skett gjorde sig af med sina jordegendomar ), att dessas förvaltning icke längre behöfde besörjas eller granskas af embetsverken, så kunde icke blott jordebo atoret, utan till och med sjelfva kammarkollegium, jemte en mängd kamerala tjenster, i en iramtic indragas och de återstående göromålen öf verlemnas åt kammarrätten, hvarigenom begge dessa embetsverk än en gång såsom fordom kunde sammansmälta till ett enda. Hvad som vidare skulle bidraga till en be. tydlig lättnad i uppbördsoch redogörels verket vore, om stalen afstode de perso. nella utskylderna, mantalspenningarne och skyddsafgiften, till kommunerna. — Detta kunde desto hellre medgifvas. som cen stor del deraf, nemligen halfva skyddsafoiften eller folkskoleafgitften och kurhusmiedlen redan kommit kommunerna till godo. och kronans behållna del af förberörde utskylder till det mesta kan ersättas, dels genom indragning till statsverket af bränvinsutskänkningsmedlen, och dels genom större sparsamhet vid de bid om nn med icke ohetydliga belopp utgå till understöd åt kommunerna för hvarjehanda ändamål. Genom alla dessa åtgärder vunnes en så stor enkelhet och lindring i uppbördsväsendet, avt åtskilliga dit hörande tjenstebefattningar i orterna kunde ind Kommunerna borde nemligen sjelfva besörja uppKörden af de personella utskylderna, hvilket föga skulle öka deras besvär, enär de redan nu, till följd ar de nya författningarne, hafva personella afgilter att upp bära. På detta sätt kunde man äfven hos oss börja att närma sig det stora målet för all sjeltstyrelse: utt folket beskattar sig sjelft st lämpFd på det för kommunerna me iiga och ändamålsenliga sätt. s) Dessa egendomar äro. de sämst skötta al irde. Om de sålde: ull efter hvad som påstås, a och lära icke lemna en afkastning evs at 3 A af deras verkliga s och köpeskillingarne