besväret; men hufvudsakligast torde det hafva sin grund deri, att flertalet af dem, från hvilka hågen för insättningar i sparbank bort spridas till den stora nguden, eller husbönderna varit fullkomligt främmande för och uteslutna från deltagande i den egentliga förvaltningen af sparbankerna och till följd deraf saknat alit bifligare intresse för saken. Till denna slutsats berättigas man af det förhållande, att der husbönderna å landet sjelfva haft om händer förvaltningen af der inrättade sparbanker, hafva dessa varit mycket anlitade och utöfvat en stor verksamhet. Exempelvis nämnes Jemshögs och Näsums socknars sparbank, som vid 1862 års slut hade 852 insättare och 281.848 rdr under sin förvaltning, samt tio stycken år 1860 i Malmöhus län befintliga häradseller sockensparbanker med sammanlagdt 9926 insättare och 1.553,092 rdr kapitaltillång. Dessa summor få en ännu större betydelse i betraktande deraf, att de flesta af sistnämnde tio sparbanker icke äro synnerligen gamla och att år 1860 dessutom i städerna i samma län funnos fem sparbanker med 24.582 insättare, af hvilka en del antagligen tillhörde landet, samt en kapitaltillgång af 4,143.312 rdr. Mera än tre sätt att söka afhielpa eller minska de anmärkta bristerna torde icke kunna ifrågakomma. Dessa sätt äro: 1:0. Att ombilda några af de nu befintliga sparbankerna i syfte, dels att genom landtboers inkallande till hufvudmän och styrelseledamöter inrymma dem lämplig andel i förvaltningen och dels att bereda tätare tillfällen till insättningar hos filialafdelningarne. 2:0. Att inrätta en ny för hela linet gemensam sparbank med hushållningssällskapets ledamöter till hufvudmän, hufvudkontor i Carlskrona och sparbankskomite i hvarje socken samt i öfrigt organiserad i öfverensstiimmelse med Stockholms läns år 1862 stiftade sparbank och de sedermera efter detta mönster i andra län inrättade sparbanker; och :0. Att bilda nya sjelfständiga sparbanker för härad, pastorat elier en eller flera socknar, beroende af olika ortförhållanden. Mot lämpl örsta af dessa säd torde med I flera anmärkningar kunna framSålunda beror möjligheten af dess geförande på sparbankernas hufvudmän eller delegares bitall, hvilket af flera skäl icke torde med säkerhet kunna påräknas; och vidare synes! kunna ifrågasättas, icke allenast om landtboernas inflytande på förvaltningen af de i städerna förlagda sparbankerna kan erhålla den omfattning, att hågen och nitet hos landtboerna för bankernas angelägenheter tillräckligt lifvas och : vidmakthålles, utan äfven, om ej erfarenheten af utfallandet af de redan anställda försöken med filialafdelningars inrättande i socknarne verkat så afskräckande, att lusten för förnyade försök af samma art icke vidare kan upplifvas. Dessa anmärkningar, af hvilka den sistntimndas riktighet redan blifvit af erfarenheten vitsordad, synas , vara af den vigt, att hvarje tanke på att genom ; det första af de uppgifna sätten söka åvägabringa den åsyftade förbättringen i sparbanks-! väsendet bör alldeles öfvergifvas. j i 4 L Det andra sättet har mycket för sig, deribland att dess genomförande nästan helt och hållet är beroende af hushållningssällskapet, men framgången deraf beror dock ytterst på sockenkomiteerna, hvilkas verksamhet skulle blitva i det, naste lika med den, som hittills utöfvats af Isparbankerna på landet. Det är således att! befara, att en ny gemensam bank för hela länet ! skulle föga mer än de nu befintliga bankerna kunna hålla hågen för saken litvad, och så tll j skulle den gemensamma banken stå tillbaka för de nu varande bankerna, ; l j j nm den hufvudsakliga förvaltningens förflyttande till en plats antagligen medförde den olägenhet, att de inflytande penningarne komme att i form af ett mera ojemt sätt fördelas inom länet. hvilken enhet, såvidt mt r, bör undvikas, då a tvilvel är fördelaktigast, att i sparbankerna insatta medel åter utgå i rörelsen inom ma ort, der ins itten, eller upp: ga mindre sparbanker å ad erfarenheten r Ar underhalla hågen för : husbönderna, hvilka höfvudsaklig ; i bankerna influtna medel kunna utan omgång eller kostnader erhålla behöfliga försträckningar, som tiven hos I a . G sjelfständiga spar-1 as det sentliga . vis svårt at Ku a erforderlig 3 ta och hufvudsakligaen al en sparban vel eger rum om dess 4 inkast af den vigt, alt det ifrågavarande antaglighet beror på, om säkerhet iör ingen kan beredas i eller icke. Att svårigheterna i detta afseende äro i storä, kan ej bestridas, men de torde dock ejlt vara oöfvervinnerliga, Sålunda kan till en t 1 jan hvarje sparbanksd MN ning på, att inom detsamma finnes ett till I i ntal personer, som äro lämpliga och villiga a bestyret med bankens förvaltning: och re torde hushållningssiällskapet 5 ganska mycket för I kunna r åstadkommas, om t utöfva uppsig Deiuta kan s utse en sty t ; aje bank; att 8 serna insändas till sällskapet ; att en sparbanksk pektör af sällskapet u när som helst, i ledamöters es med rättighet att yn arbanksstyrelsens eller några ; la inventering af hvarje banks säkerhetsoch öfriga hand I jemte kontanta tillgångar: sumt äl a eger dels att genom ombud deltaga i EJ nens öfver! ningar och beslut dels att afgifvald yttrande öfver I till stadgar eller ändring t : ss OCk att oj fo ; deri, dels ock att gil fattadt beslut t om användande af grundfond till annat ändamål, än som i stadgarne finnes bestämdt. d Då cmelertid dessa rättigheter icke torde bör hushållningssällskapet inrymmas, utan att säll-d å sin sida på ett verksamt sätt under-d jer sådana sparbankers uppkomst och fort-d samt det ingalunda kan v för sällskamål främmande att genom sparsamhemjande jos den jordbrukande befolken bereda medelbara eller omedelbara r för jordbruket, h Iskapet, godkännand den åsigten, att flera sj I mindre sparti banker vore för detta lin förmånligare in ent större bank med filialafdelningar,. vid allmänna ädet den 28 sistlidne Januari dels anagit ett belopp af 2000 rdr att. med högst W0)N je bank, användas såsom bidrag till Få in rdr till hva sparbankernas första upprättande, dels ock för ce år bestimt ett årsanslag ar 1000 1dr att, med högst 160 rår årligen till hvarje bank, användas till afiöningar och andra nödiga utgifter under de trenne första åren af bankens verk-? samhet. 1 Hr Lindahl lemrar derefter uppgift på II