eningar med metallerna, sådane de bildas vid smältprocesser i stort, ib. 18257, — 7Om kiselsyrans användande vid koppargarning, ib. 18417, — Om nickeltillverkning, öfvers. af K. V. A. förh. 15517, — om hans ?Berättelse om, de förändringar i smäliprocesserna vid Åtvidabe res kopparverk, hvilka under år 1844—48 derstädes blifvit al honom införde?, — att icke nämna flera andra vigtiga afhandlingar rörande bly-, siltveroch koppartillverkningarne, införda i jernkontorets annaler under åren 1521—45. Alla dessa hr B:s arbeten hafva erkänts såsom vittnande lika mycket om den insig fulle vetenskapsmannen, som om den i smältkonstens praktiska delar väl förfarne hytt mannen. Närvarande ?Anteckningar? hafva också derföre ett så mycket högre värde, som de, långt ifrån att vara en blott och bar sammanfatining af andras åtgöranden eller ur andras arbeten, tvertom till största delen utgöra en framställning af de många. nya och vigtiga erfarenhetsrön, som hr B sjelf under sin långa verksamhetstid i sagde riktning insamlat, och de skola derföre icke kunna annat än välkommas ej blott utaf männen af facket, utan äfven af alla andra, som nitälska för en vidgad kunskap om de ädla metallernas ändamålsenliga tillgodogörande här i landet. Förbehållande oss att möjligen framdeles få återkomma till en närmare redogörelse för dessa hr B:s ?anteckningar?, kunna vi emellertid nu icke underlåta att i korthet antyda de båda hittills utkomna härftenr innehåll. I första häftet afhandlas, bet fande silfverhaltiga blyglansers tillgodogörande, de förberedande mekaniska arbetena och de vid vaskningsprocesserna oundvikliga metallförlusterna, smältningsoch drifningsprocesserna, affallens tillgodogorande, smältförlusterna, de vid Sala siliververk fallne slaggers och skärstenars kemiska sammansättning, svenska silfververkens produktion under de sista tio åren, 0. s. v. — I det andra häftet redogöres för slaggernas kemiska sammansättning i allmänhet (vid blysilfver., kopparoch jerntillve rkningspro. cesserna) skärstenarnes kemiska sammansättning, försök med åtskilliga nativa svafvelmetallers förhållande i smältning enbart eller med andra svafvelmetaller, olika proberingsmetoders förmåga att utbringa den verkliga metallhalten hos en del malmer och smältprodukter, 0. 8. v. Häribland anse vi 0s3 pligtige att återI kalla i minnet hvad som yttras rörande de vid vaskningsoperationerna uppkommande metallförlusterna, Anda tills In Bredberg I härpå först fästade uppmärksamheten (i början af 1820-talet) kände man ej att dessa! förluster kunde uppgå till detta höga belopp jaf 60 å 66 procent af det bly och silfver, (som verkligen funnits i den till bokniug och vaskning uppförda malmen. Äfven vid sachi siska silfververken i närheten af Freiberg hade. man ännu ingen aning om detta förhållande, förr än hr B. vid ett besök derstädes år 1824 framlade för sachsiska bergsstyrelsen sin åsigt, att förhållandet äfven der sannolikt vore likartadt med det vid Sale. På framställd fråga härom uppgals nemli gen, säger hr B., att man an lusterna obetydliga och att det mesta al metallen uttages. Genom särskildt för ändahälet anordnade försök derstädes under hr närvaro bekräftades emellertid fullkomligt hr Bs yttrade misstanke. I en äldre athand ling om eftersortering? införd i jern kontorets ann. 1824 har hr B. fullständigt redogjort för de resultater, som han i detta afseende vid Sala erhållit. Genom ändamälsenliga förbättringar i vaskningsprocesserna har denna metallförlust emellertid sedermera kunnat vid Sala nedsättas med 5å tio procent. Rörande kapitlet om slaggernas kemiska semmansättning förtjenar det påpekas, att den här ofvan citerade afhandlingen al hr B. om den kemiska sammansättningen hos några vid smältprocesserna i stort bildade slagger, var den första, der de amorfa slaggbildninga arne blefvo underkastade kemisk beräkning på grund af läran om kropparnes isomortism. Huru vigtigt ett sådant upp slag i frågan skulle blitva ätven i ekono miskt hänseende, inses lätt. Sefströms så högst förtjenstfulla undersökningar i samma ; riktning med afseende på de vid jerntillverkningen fallne slaggerna hafva som bekant Jemn at de mest värdefulla och rika bidrag till upplysning härom. För skärstenarnes kemiska sammansättning redogöres å sidd. 35—58 i andra hi itet. Afven här var det hr B., som först fästade uppmärksamheten på den nära konstanta eller åtminstone föga varierande procenthalt, . hvarmed svallet ingår i nämnde bildningar. Redan 1828 allmängjorde han resultaterna af sina försök deröfver. Vi kunna ieke sluta denna korta anmälan, utan att betyga författaren vår erkänsla för hans beslut att till en allmännare kännedom bringa frukterna af sina mångåriga sträfvanden, och vi önskå på samma gång innerligt, att honom ännu länge måtte lörun nas belsa och krafter såväl till fullbordande af detta nyss påbegynta arbete, som ock till en fortfarande verksamhet i de grenar af metallurgien, åt hvilka han hittills alltjemnt egnat så framgångsrika. bemödanden. Ivangelierna och Epistlarne, jemte de tvenne ärgångarne nya predikotexter på alla sönoch helgdagar, samt hist. om Jesu lidande, död, uppståndelse. och himmelsfärd. Med förklari WW. Bergstrand. MHvarefter ittelse om —