tvinga dem att förrätta skansarbete mot deras egna landsmän, så hafva de nu i trakter omkring Kolding och Fredericia utskrifvil 2000 man, att arbeta på raserandet af Fredericias fästningsverk. Om manskapet ej infunne sig godvilligt, skulle tvångsmedel användas; och säkerligen hafva de nu satt sitt hot i verket. Man kan väl icke tänka sig någonting nedrigare än detta förfarande, som ställer det nittonde århundradet i jembredd med forntidens och medeltidens mest barbariska perioder. Men det öfverensstämmer fullkomligt med de tyska föreställningarne om civilisation. I Hjörring Avis skrifves den 7 Maj: ?I går morse skickad2 fienden äter 4 granater bortåt Sundbye backar och sednare på dagen ytterligare 3, men han lyckades ändå Icke få svar på tal. En karl från Lindholm skall ha blifvit sårad. Det antages som säkert att fienden har för afsigt att gå öfver fjorden i granskapet af Sundbye. Man ser honom itrigt sysselsatt med att slå ihop timmer. Genom sina på höjderna, på ömse sidor om Aalborg, uppförda batterier kan han bringa dem som skulle vilja hindra öfvergången under en häftig korsande eld. Många af invånarnei Sundbye hafva flyttat bort. Som staden för det mesta har halmtäckta hus, så skall det ej behöfvas många granatskott för att sätta den i brand. På ettställe i närheten af Sundbye skall fienden ha anammat en liten båt, som två karlar hade rott uti. Han skickade båten ett skarpt skott föroch ett akter-om medan han vinkade åt den, hvaremot han riktade kanonerna rätt på båten så fort den gjorde min af att ro mot andra landet; styrde karlarne deremot rätt in emot fienden, så upphörde denne helt och hållet med skjutningen. Sålunda tvang han dem att komma till honom med båten.? Samma dag skrifves i Frederikshavns Avis: ?Hvar dag skickar fienden en helsning öfver fjorden i form af granater, riktade mot de på höjderna vid Norra Sundbye upptastade skansarne; men tills dato har, såvidt vi veta, ingen skada derigenom skett och elden har ej blifvit besvarad från vår sida. Fienden har ej blott uppfört kanoner på Skovbakken, utan äfven öster om staden.? Den 3 Maj skrifves från Randers: ?I dag ha 7 af våra utaf tyskarne häktade köpmän blifvit förda söderut; 2potekaren Köster och handlanden Krogsgaard få qvarstanna under bevakning för sjuklighets skull och konsul Olsen har återlätt friheten. Det går raskt med att borttaga de på reqvisition aflemnade hästarne, och patruller gå omkring i stallen för att se efter att inga hästar blifva undanhållna; de äro försedda med yxor för att bryta upp dörrarne i händelse dessa skulle vara lästa. Plundringen i bodarne fortsättes, och i dag ha a röfvarhopar åter blifvit skickade ut åt alla sidor för att plundra landtfolket. Det faller af sig sjelf att både höstoch ! vårsädet häromkring staden blir illa åtgånget af kavalleriet och artilleriet. Vär tidning blef genast förbjuden, när preussarne deri hade läst en artikel, hvari konungen af Preussen kallades för en stor skådespelare?. Många köpmän hafva ända till 50 man inqvarterade hos sig, om hvilka portarna läsas igen hvar natt, och de tillbringa nätterna i den lugnaste sömn liksom det vore den djupaste fred.? Från Viborg omtalas att bland de preussiska dervarande officerarne intendenturrådet Igel förvärfvat sig en särdeles ryktbarhet, genom sin energi att indrifva och utdela de fordrade kontributionerna, hvil-:! ken förskaffat honom tillnamnet ?Blod-igel. j Reqvisitionerna äro för hvarje dag: 350 brändt kaffe, 11,000 oxkött eller 5400 T färskt eller rökt fläsk eller 7000 3 salt fläsk, 300 E salt, 19.600 bröd, 1000 I ärter eller 2700 risgryn eller 3600 anEv gryn, 380 buteljer vin, 400 kannor ränvin, 3000 cigarrer, 1300 s tobak, 39,000 hafre, 25,000 hö och 11.000 halm. På samma gång som dennajreqvisition utfärdades (den 27 April) fordrades äfven en mängd andra saker, t. ex. 1088 sulläder, 512 I olvanläder, säckar, m. m., samt 16 skräddareoch 14 skomakaregesäller för att laga uniformer och utredningspersedlar. En dag blefvo Viborgs invånare ålagde att infinna sig på torget med sina hästar, för att de bästa skulle uttagas. Det togs blott 3 från staden och några flera från landet, sedan två i staden utsedde män taxerat dem. Presidenten i denna häströfverikommission var hertigen af Mecklenburg-Schwerin, som är chef för de s. k. hvita kyrassiererna, ett regemente, hvari söner af rika adliga familjer tjena och hvars officerare nästan allesamman äro grefvar och baroner: Prydd med flera ordnar satt .han vid ett midt på torget framsatt bord och mönstrade med kännareblick de framförda hästarne.: I ett bref från Veile, dateradt den 5 Maj, heter det: Som ni säkerligen redan känner, är den allierade härens högqvarter för närvarande här i staden; Wrangel bor på apoteket, kronprinsen i amtimanshuset. Inalles ligga här vid pass 4000 man frendtliga trupper, och staden har, trots alla meddelanden i köpenhamnska tidningar om motsatsen, ingen dag sedan affären den 8 Mars haft rinre besättning. Om de som gisslan bortförda personerna kan följande möjligen vara b of intresse. Samtliga stadens borgarre! presentanter, jemte amtförvaltaren, justitiemm ARE RR DÖ Tf AA mA ÅA DI rn rådet Jacobsen, bortfördes i går derföre att P en utskrifning af 50,000 rdr ej blifvit pre-t sterad, men efter ett par dagars förlopp ted legraferades till Rend: 8 sborg, att de kunde 3 komma tillbaka, och glädjen öfver detta beslut af Wrangel var naturligtvis här stor. Alla Horsens borgarrepresentanter, med justitierådet Jespersen som förman, färdades 4 ikaledes i går härigenom under bevakning för att föras till Rendsborg. De åkte på flakvagnar, med halmsäckar i stället för säten. De personer som från Randers blifvit bortförda som gisslan hitkommo i går, och de från Skanderborg i förgår. De sistnämnda, med postmästar Olsen som tillförordnad borgmästare i spetsen för sig, reste vidare, hvaremot borgarne från Randers