Article Image
I etuteS DICOU IACU fO-—A20 IOL OCK KOTDATHATS -I bredd med 10 fot (nemligen från 30 till 40 a ser likväl det utrymme dessa lemna d knappt, att 6—10 fot måste särlj skildt afses för stängsel (som kan upptaga 31 0 fot) jemte ett m t Pm. m.?7, som .licke kunnat specificeras! ;I På detta sätt och genom att yrka 30 fots il bredd för jernvägsspår, hor komiten haft lätt latt komma till en bredd af 240 fot. Vi Jundra blott att komitn icke föreslagit 540 ; fot; ty lika goda skäl skulle ha kunnat anI föras derför. I Men till komiten och dess blindt jakande I principaler vilja vi göra en fråga. Om I denna ifver för de åkandes och promeneI randes beqvämlighet samt för trafikens behof är uppriktig, huru kommer det sig att I hrr stadsfullmäktige icke vidtagit eller vidtaga den allraringaste åtgärd för underlättande, ja man kan i viss mån säga möjligI görande, af den trafik, eom redan nu af Nybrohamnen föranledes eller kunde vid I dess strand förefinnas? Sedan pålningsoch I muddringsarbetet i nämnde hamn Dörjat, fjoch, i följd deraf, fartygen blifvit aflägsfInade långt bort från sina gamla tilläggI ningsplatser, har, genom den mängd af lastI kärror med ved, kalk och andra varor, som I oupphörligt trafikerat den till en del mycI ket smala vägen till fartygen, denna väg varit till den grad upplöjd och smutsig, att I de, som skolat till fots begilva sig till öngbåtar eller andra fartyg, nästan aldrig utan att vada i fotshög smuts eller lermölja kunnat framkomma. Det har varit en riktig skeudal att se stadsmyndigheterna på samma gång aflägsna befolkningens förnödenheter och fortskaffningsmedel samt afskära henne möjligheten att, om ej vadande i smuts uppsöka desamma på den oflägsna förvisningsorten. Annu 1 dag, då man gör sig till med att så ömma för de lustvandrande till Djurgården, att man, för den årstid och väderlek, som kan göra allterna mindre eftersökta?, yrkar en trottoir af minst 20 fots bredd, oberäknadt den 25 fot breda kajen, lar man en så ytterlig liknöjdhet för de i affärer trafikerande, som skulle vara tacksamme, om de hade en alnsbred trottoir att beträda, att man icke ens beredt dessa fördelen af en torr stenläggning utmed en af vägens kanter eller at en Präda, lagd öfver de värsta sumpbålen! Och på detta sätt skall man utan tvifvel fortfarande behandla allmänheten under alla de år kajarbetet kommer att pågå, samma allmänhet, för hvars trefnad och nytta man föregifver sig vara nödsakad att, på bekostnad af en bland våra djupaste hamnar, anlägga trottorrer och allter m. m. af utomordenilig bredd. Ån mera påtaglig blir motsägelsen emellan ord och handling, då man jem nu aföschkerade ömheten om de tr des intressen med det uppenbara förakt för dessa intressen, som visar sig uti farvattnets och sjöförbindelsernas aflägsnande samt försvårandet och fördyrandet af åtkomsten tilll! alla förnödenheter. Genom den totala igenfyllning af hamnen, som de för trafiken ömmande komiterade föreslagit, skulle alla farkoster aflägsnas 1100 fot eller !16:dels mil från den plats, hvartill de hittills kunnat uppgå; och då det redan nu för en stor del af Norrmalm varit både svårt och kostsamt att från denna hamn, ehuru den varit den närmaste, erhålla en stor del nödvändighetsvaror, skulle sädant derefter blifva oändligt mycket dyrare och besvärligare. Kanske tror man i sin obegripliga visdom, att de breda trottoirerna skola godtgöra allmänheten för dessa förluster! Det skulle för en utländning synas oförklarligt, huru en så vidsträckt och folkrik stad som Stockholm kan vara belåten med en enda hamn (invid söder) för handel med fisk och andra varor, som från skärgården inkomma. I den plan, som man nu söker undanrödja, har också ingått det vigtiga förslag att i Nybrohamnen bereda allmänheten en ny bäthamn med torg; men detta förslag, som var hufvudgrunden till den beslutade större ifyllning af hamnen, än brons utskjutning fordrade, är helt och hållet ortlemnadt uti det Almska förslaget, som yrkar hamnens igenfyllning ända till vikens största djup och hvarken, genom otillräckigheten uf den kajmur det lemnar och den deraf förorsakade trängseln af stora fartyg, eller genom det stora afståndet tillåter anäggandet af en dylik båthamn. För anläggningen af de tvenne jernvägsspår, som det nya förslaget förordar, har annat skäl icke Lunnat åberopas, än att sådana spår icke kunna undvaras i en stad, som eger jernvägsförbindelser?. Det skulle såedes vara likgiltigt, kvarest de läggas! Om man således kastar jernvägsspåren midt i en sjö eller i en aflägsen, tättbebygd stadsdel, betyder intet, blott spåren finnas. Detl. första komiten dervid bordt visa hade mna-: turligtvis varit, att dessa jernvägsspår kunnat sättas i förbindelse med sammanbind-: ningshbanan eller jernvägsetationen; menl detta har ej blifvit ens försökt. I händelse komiten vore lika rask till att bryta ned hus, som att fylla hamnar; så hade hon bordt öppna väg öfver Norrmalm till stationen vid Clara; men dertill synes hon ha saknat mod. Detta återkom deremot i all sin fullhet, vid tanken på de stackars vattendrag hufvudstaden ännu har i behåll, och ehuru hon ej tilltrott sig att föreslå en jernväg öfver de båda hamnarne, leker henne dock i hågen det glada perspektivet af en igenfylld famn vid Nybron, som skulle bereda en ny londkommunikation mellan Ladugårdslandet och cen för trafiken förmodligen mycket behöfliga Blasieholmen, äfven: som hon i hoppet emotser Skeppsbrohamnens spärrning, till en början genom en bro. mellan Logården och Blasieholmen. Det kan icke mycket förundra, att icke komiten insett det fula och för sistnämnde hamn vanställande uti förslaget om en bro:! deröfver, då komitn kunnat framkomma med den naiva föreställning, att en väg öf-1. ver Sillbofsgränden och den igenfylida Nybrohamnen skulle säkerligen blifva den vackraste någon stad hade att uppvisa?, och således naturligtvis vackrare än en öppen hamn, heklädd med farkoster af alla! slag och omgifven af trädbeprydda boule-! varder! Det skulle vara roligt att veta, hvarifrån komitÅn hemiat den inbillning att enii

10 maj 1864, sida 3

Thumbnail