trhansiella utveckling under åren 1834—1860, afgifvet den 9 Februari 1868 af särskildt i nåder förordnade komiterade, bland hvilka frih. W. F: Tersmeden var ordförande, förekommer sidan 12: Sjelfständiga bemmansbruk eller sbrukningsdelara år 1860. Stockholms län . . .. 6,682. Upsala ...sccccs 7,360. Westmanlands . .... Södermanlands. . . . Skaraborgs . ...... Elfsborgs . . ....-Göteborgs och Bohus . Kalmar ....occoc.o. Jönköpings ronobergs . . .. lekinge . .... Kristianstads . . . Malmöhus .... Östergötlands. . . ... Summa 176,086. Att denna summa ej kan vara fullt exakt i fråga om ens sjelfva jordbruken, synesaf den anmärkning, som af komiterade är gjord näst före tabellen. Ännu mindre kan man antaga den såsom absolut riktig ifråga om jordbrukarnes antal, hvilket man, på grund af den gjorda anmärkningen, kan antaga vara större men ej mindre än antalet brukningsdelar; men i alla händelser har man från de 14 län, hvarifrån de 2600 namnunderskrifterna utgått, anledning för omdömet i det hela, och resultatet blir, att de jerdbrukare, som man lyckats få underskrifter af, ej utgör mera än högst !co:del af samtliga jordbrukarne. Ettisanning högst ringa antal. Nya Dagligt Allehanda har ock synts vilja lägga särskild vigt vid sjelfva personerna som petitionerat; men inginge man på det fältet och ville anföra dem, som äro frisinnade i tullagstiftningsväg och framförallt ej böjda för ett tillbakagående, men som hafva praktisk blick och omdöme nog för att se saken i stort och sålunda ej velat underskrifva petitionerna, så skulle man ntan tvifvel finna deraf ett långt större antal personer än som Nya Dagligt Allehanda namngifvit; men då ett dylikt namnifvande ej är i insändarens smak, så vill an inskränka sig till det sagda, öfvertygad att uti denna fråga, som i alla, tager sanningen slutligen ut sin rätt, och att ju mera en sak ventileras och diskuteteras, ju närmare kommer man det rätta och sanna. De petitioner i prohibitistisk anda, som nu och framdeles ingå till regeringen, komma derför den goda saken långt mera till gagn än skada. —dt,