sidan af dessa intressens målsmän och byrå. kratien, som dels lätt låter imponera på sig af dem, dels förlorar sig uti det formalistiska, seknas den tredje mäktiga talktorn: en stork och koncentrerad inielligens. I Stockholm innas visserligen många spridda elementer ar vetenskaplighet och högre inteliigens, men de kunna icke utgöra någon intellektuell motvigt mot de materiella intressena, hvilkas naturliga och i och för sig ganska berättigade tendens derföre lätt gilver en ensidig utveckling åt hela den sociala och politiska utvecklingen. Må de som bekämpa anläggandet af ett hufvudstadsuniversitet en gång lära sig inse, att de fara mycket vilse, då de häri endast se en högre skoloch undervisningsfråga. Det r en al de vigtigaste frågor för hela vårt sociala lif, för vär nationalitet, för vår kulturutveckling, Man må upptråda emot hufvudstaden och emot centralisation huru mycket som helst, så borde man dock besinna, alt hufvudstaden i många fall blir tongifvande för hela landet och att den anda, som der utvecklar sig och blir rådande, utöfvar ett mäktigt inflytande på administration, på regering, ja till och med på den folkrepresentation som der samlas. I ensädan tid som denna behöfves det, att den stora mängd af ädla sinnen, af upplyst och tänkande själar, som finnas inom ationen, spridda öfver hela landet, icke verlemna sig åt en dolsk fatalism, vare sig len pietistiska, som menar utt allting genom en högre nåd styres till rätta, utan att vi behöfva på något sätt ingripa, eller den förnäma tyskfilosoliska, som menar att verldshistorien går sin stora förnultsenliga gång, vafsedt individernas äflan och sträfvanden. Må de som tänka ädelt och stort och ha ga för framtiden, icke lemna ordet och inflytandet alldeles obestridt åt dem som högljudt och ensidigt föra de materi:lla intressenas talan. BStatsmän hafva vi visserligen och, efter hvad som är naurligt och äfven förkunnas, stora statsnän. En liten statsman är ettoting. Enliten vöthisk dåme! en göthisk döme imponerar ust emedan den är kolossal; en miniature förorar den all betydelse?. Så stora statsmän vafva vi dock icke, att de förmå alldeles rigöra sig ifrån inflytelsen af förherrkande intressen. Må man låta dessa statsän få något begrepp om, att det äfven fines i landet andra opinioner och ganska nkvärda och aktningsvärda, än dem de få öra vid samspråket med en eller annan örsman eller expeditionschef. Måtte det ramför ollt vara möjligt, att midt under agens alla intressen och konsiderationer, i ågon mån kunna fästa dessa statsmäns blick fven på framtiden och historien och erinra erom, alt hvarken fiföga deduktioner eller ifallet från vissa högmögende och tongifande kan vilseföra den historiska dom, om fälles med fullständigt granskande af ia akter och fakta, och att det lätt skulle unna hända att en framtida historieskrifare kunde Yå anledning att om vår eriod upprepa Geijers bekanta: ?Afvea hi.orieskrilvaren behöfver stundom hela saningens renande och stärkande inflytelse, jr att kunna stå ut med sitt ämne?.