hvad som påminner om konungen ; men be tecknande är det, att man äfven på rådhn sen omsorgsfullt utplånat det gamla ord språket ur konung Waldemars jutska lag ?Med Lov skal Land bygges?; det är allde les på sin plats, att preussarne borttag: dessa ord der de regera! Jag vet ej, om ni observerat en intres sant upplysning rörande den preussiska re gimem som ju blifvit införd, derföre at anskarne förhindrat kristliga tyskar at höra Guds ord på tyska, såsom schleswig holsteinarne säga. Civilkommissarierna ut färdade den 19 Febr. ett påbud, att i då blandade distrikterna skall hädanefter blot: tyska predikas; dock kunde undantag tillå tas utom den egentliga gudstjensten. Nu skulle det bli konfirmation i Adelby socken söder om Flensborg; 69 barn skulle kon: firmeras, föräldrarne skulle bestämma, på hvilket språk konfirmationen skulle ske, och alla 69 önskade, att danska språket skulle begagnas. Presten samtyckte härtill: men hvad händer? På lördags aftonen fick han order att förrätta konfirmationen på tyska! Presten lofvade hörsamma den faksti ka öfverheten, trots barnens och föräldrarnes önskan; men då han icke ville underskrifva en förklaring, i hvilken hån försäkrade, att han var innerlich bereit? att göra det, blef han afskedad. Så handla de, som tala om das dänische Joch?, hvilket en österrikisk officer förklarade sig ha gått och letat efter, utan att kunna finna det. Midt under allt detta är det intressant att se, att man på flera ställen i Slesvig, t. ex. Flensborg, Mögeltönder och Hader lev, försökt och till en del lyckats fira konungens födelsedag den 8 April; flera af de prester, som sednast blifvit agade, ha äfven haft den glädjen, att bönder i deras församlingar kommit till dem och sagt: Presten borde stanna qvar en åtta dagar ännu; det dundrar skarpt från Dyppel i dag, nu komma visst danskarne snart igen !? En allvarsam verksamhet har utvecklats inom vår marin på den sista tiden; men nu är flottans varf snart tomt, och fartyfa på Östersjön, Nordsjön och vid Als. )en har bland sina kanoner bland andra två 150-pundiga Armstrongskanoner: vi ha fått dem efter: krigets början, det förstås icke såsom kanoner, utan såsom jernkramvaror eller, som det heter i tulltaxan: hårda varor?. En köpenbamnstidning ?Dagstelegrafen? har försäkrat, aft en väl underrättad? tror sig veta, att det är säkert, att det var kejsar Napoleon, som förmådde Garibaldi att begifva sig till London, och lika säkert att Sverge och Norge nu snart skola ställa sig vid vår sida, ja, innan månadens utfång sker det, säger ryktet i dag. Man ar redan aflifvat konferensen till följd af inbördes oenighet och bragt till stånd vestmakternas allians med Norden. Intressanta äro de upplysningar, som de sednaste daarne medfört om Sverges och Norges poitik, men en så nära utsigt till allians ha de dock icke gifvit förhoppning om, att ryktena deraf kunna finna näring. Af dem, som verkligen önska en dansk nationel politik finns det väl några, som sangviniskt motse konferensen, men stor oro måste intaga de fle: är icke farhågan för ett europeiskt krig så stor, att vi må sta frukta, alt konferensen blir enig på vå bekostnad, enig — så att alla vända sig mot 0ss? — Jag har väl i sjelfva verket mera, hvarom jag borde tala och hafva talat; jag borde tala om vår tafle-exposition, men den hör allt för mycket till freden; jg borde ha talat om riksdagens verksamet, men den är dock ett intet i dessa tider emot krigshärens; jag borde ha talat om lagen rörande inkomstskatten; men hvad betyder det, om vi måste betala aldrig så mycket, blott kriget kunde få en Tycklig utgång — vår bästa verksamhet är att göra insamlingar åt alla dem som strida och till följd af kriget lida; vårt tal och vår tanke gälla hären vid Dyppel och Fredericia; derföre måste ni också förlåta mig, om jag icke talar och skrifver till er om någonting annat. V.