a rr 0 tag SO EN SR SA kronisk lungrörsinflammation med qvaf (bronchitis chronica emphysema). Den gamle mannen, som säger sig vara i utblottadt tillständ, är i stort behof af fäkarevård. Kalmar den 4 April 1864. J. Karlberg. TEKNISK TIDNING. Ienehåll: Nyare användning af aluminiumbrons; jemto priskurant på denna vara. — Konstgjordt läder. — Ny silningsanstalt för tekniskt och ekonomiskt behof. -— Fosforfria tändstickor för billigt pris. — Tennaska till finare poleringar. — Verktyg till kärnors uttagande ur stenfrukt. — Blestvål och bleksåpa. — Bergborrning med diamant. Nyare användning af alumininmbrons. (Journal de Chimie medicale, 1864, Jan.) Firman Bell brothers i Newcastle, som tillhandlat sig den åt hrr Sainte-Claire-Deville, Paul Morin Rousseau freres i England patenterade aluminiumtillverkningen, har föranledt användningenaf aluminiumbrons i en ganska stor utsträckning inom England, oaktadt varans ännu betydliga dyrhet. Engelska maskinbyggarne hatval. nemligen utrönt, att den nya metallblandningen j: Kan nyttjas mycket tunnare än vanlig brons, men är så betydligt mera varaktig, att det högre priset godtgörs mångfaldigt genom den större varaktigheten. Ett ibland de märkvärdigare rönen i detta hänseende har man gjort i firman Hawks-Crawshaws sons ångsåg, der axellagren för cirkelsågarne, när de voro af vanlig kanonbrons och egde en half engelsk tums tjocklek, blefvo utslitna inom 3 högst 6 veckor. Efter deras utbyte mot andra, om en åttondedels tums tjocklek, af aluminiumbrons (bestående af 10 procent aluminium och MO procent koppar) hafva lagren hållit nu i 11 månader, utan att påkalla den minsta lagning eller förändring. På det sistförflutna halfåret har aluminiumbronsen begynt användas mycket allmänt vid tillverkningen af ångmaskiner, särdeles till lager för hastigt roterande axlar samt tiil hastigt och tungt glidande ytor. . För närvarande tillverkas tre olika sorter aluminiumbrons af nedannämnda egenskaper: 1) Brons af 5 procent aluminium och 95 proeent koppar, har vaeker guldfärg och kan med lätthet bearbetas både varm och kall: 2) Brons af 7 procent aluminium och 93 procent koppar liknar guld, med en skiftning i önt, och kan smidas, valsas och dragas lika) ätt som den förstnämnda sorten; men måste vid arbetet omglödgas oftare; i 3) Brons med 10 procent aluminiun och 90 procent koppar är mycket härd och seg; har 3: gånger större motståndskraft än vanlig brons, isynnerhet efter kall smidning; men till utvalsning mäste den arbetas rödglödgad, så framt godset icke är mycket tunnt. De engelska priserna noteras för närvarande som följer, efter skålpund räknadt: Brors om Engelskt Svenskt 5 proe. aluminium. — 4 sh. 6 d. 3,50 rmt. Toa 5 sh. 6 d. a 10 . 6 sh. 6 d. Nytt tillverkningssätt af konstgjordt läder. Af AUrxasDER RABE. (Dinglers Journal, 1864, Febr.) I det hela fordrar hvar särskild åtgärd vid denna tillverkning någon sakkunskap och isynnerhet öfning samt mycken uppmärksamhet: men å dessa vilkor är man alltid säker om att erhålla ett utmärkt fabrikat, som i fasthet och andra egenskaper på intet vis efterger annat läder, med undantag af att det är lufttätt. Vid tillverkning i stort kan detta konstläder frambringas ganska billigt, emedan man dertill kan använda affall af bomull (s. k. Cotton Shuddy) och genom kondensation återvinna den vid fabrikationen nödiga blandhingen af ether och alkohol. Första råämnet utgörs nemligen af ett slags pergamentpapper, men hvartill, i stället för vanlig pappersmassa, nyttjas kollodion. : Kollodionet frambringas på sätt som fi passande kärl af stengods s 40 8 svafvelsyra. sådan som vanligen förekommer i handel, och! 18 I kalisalpeter, groft pulveriserad, hvilka ämnen sammanblandas väl med en träslef. Efterj 10 minuters förlopp inlägges i blandningen 2 bomull, i klumpar stora som en knytnälive, och inrors starkt. Man lemnar bomulln qvar till dess att uttagna prof deraf, väl ursköljda i rent vatten, låta lätt och fullständigt upplösa sig ien blandning af 2 delar ether och 1 del alkohol. När detta inträffar, upptages hela bomullsmassan och sköljes i rent vatten, till dess att den!n icke mera rodnar lackmuspapper. Den lägges nu i en påse af lärft och befrias genom pressnin follständigt från vatten; hvarefter den blötes 241 timmar i alkohol. Alkohoöln får härvid en gulaktig färg, men bomulln blir snöhvit. Nu urpressas, äfven i en linnepåse, alkoholn, och omulln löses i en blandning af 2 deltar alkohol och 183 delar ether. -— Sommartiden förslå 10 minuter till bomullns behandling med svafvelsyrening lindrigt uppvärmas, emedan badet annars blir klibbigt. — Den alkohol, som användes till etherblandningen, bör helst ega 0,73 egentlig b nr b blandningen; men om vintern måste denna bländ n d vigt, s) Som den i syreblandningen behandlade bom-n ulln i sjelfva verket förvandlas till bomullskrut, så måste den, innan den hunnit upplösas i ether C) blandningen, handteras med nödig varsamhet. )di å ofvannämnda sätt beredda kollodion FT: utgjutes på en jemn yta. svarande mot storie-?9 Det ken af det läder som skall frambringas, och lemnas att stelna, så att det förvandlas till papper. ra För att förvandla detta papper till pergaments-e papper, doppas det i ett bad af svatvelsyra och 8! vatten — lika mycket af hvardera — och som ej 4 får vara öfver 15 C. varmt. I mån af papperets tjocklek lemnas det 5 till 20 sekunder i bai det. Det doppas derefter i vatten, svagt försatt med ammomak till syrans bortskaffande och sköljes slutligen fullständigt med rent vatten. Pergamentberedningen fordrar någon öf men genom några försök är den snart förvärtvad. För öfrigt bör märkas att kollodionbladen icke få tagas för tjocka, emedan deras förvandling till pergament annars icke blir fullständig. För att få tjockt läder är bäst att låta särskilda blad genomblötas med varm limlösning och läga så många som fordras till den nödiga tjockk eken på hvarandra, samt i detta skick bringa dem under en press, då de förenas fullständigt. Allt efter som man önskar frambringa läder at finare eller gröfre sort, kan man begagna bättre eller sämre lim, och till den finaste varan en lösning af ren ägghvita. De sålunda med lim eller ägghvita behandlade pergamentsstyckena, likna i flera hänseenden rå SK djurhud, och låta garfva sig på samma sätt som de den. Valet af garfämnen, så väl som af garfRR ningsförfaranden, är härvid fullkomligen fritt: NS kan logarfva med bark och hvitgartva med alun. Huruvida detta slags hud äfven kan förvandhy ta las till sämskskinn, återstär likväl ännu att för. de söka. y va Man ken förga lädret redan i sjelfva råämnet, sk genom att anbringa färgen på kollodionpappe-SP ret, innan det förvandlas till pergament; men jn det färdiga lädret kan äfven firgas på vanligt sätt. Naturligtvis kan detia läder ätven lackeras. Annu har man ej utrönt htuvida det är förmånligt att, till förökande af varans mjukhet, Bi ehandla den med glycerin, antingen medan den sh innu är pergament, eller sedan den bliteit för. !de vandlad till läder). til Sikargcsanstalt för heta så väl som kalla Sv Te