BILDA -.DE KONST Engelbrecht-statyen — Carl XI:s staty — Nationalmuseum. I. Carl Xit:s staly, Vid den fest, som den 9 Juli 1862 firades i Stockholm till minne af de svenska män gom stupade i Pultavaslaget, framställdes den tanken, att det icke vore för tidigt au resa en minnesstod af Carl XI, att densamma borde åvägabringas genom allmän nationalsubskription och att början dermed genast borde ske. Denna uppmaning vann anklang, så att redan i festlokalen insamlades 1100 rdr såsom en grundplåt för det nationella företaget. Detsamma har sedermera rönt så stora sympatier, att sedan en komite bildat sig och utfärdat uppmaning till svenska allmänheten jemte subskriptionslistor, har den för ändamålet sammanbragta fonden med upplupna räntor nu uppgått till omkring 50,000 rdr, hvilken summa är fullt tillräcklig till en hjeltekonungen värdig minnesstod. Och, såsom komittn förutsatte, landsmän ?af alla stånd, yrken och lefnads-. vilkor, höga och låga, unga och gamla, fattiga och rika? hafva dertill bidragit. Till och med svenskar, som äro bosatta i aflägsna främmande länder, hafva skyndat att genom insända bidrag få vara med om ärebevisningen åt den svenske nationalhjelten. Komiten, som i fråga om utförande af statyen, ansett en allmän täflan mellan svenska bildhuggare vara lämpligast, har förlidet år utfärdat en inbjudning till en dylik täflan, med tillkännagifvande, att täflings-eskisserna borde varo insända till den I Mars detta år. Sedermera har emellertid komitn underhand meddelat de resp. konstnärerna, att med afseende på svärigheten för de svenska bildhuggarne, som befinna sig utomlands, att under vintern få sina täflingsarbeten hemsända, terminen för inlemnandet af sådana blifvit utsträckt till den 1 nästkommande Juli. Komiten har enhälligt bestämt sig för en fotstaty, hvilken med de medel, som äro för handen, kan utföras uti en så kolossal storlek, som är lämplig för ett monument af Carl XII på en offentlig plats i hufvudstaden. Men utom detta ckonomiska skäl och angelägenheten att icke uppskjuta verkställigheten till en oviss framtid, förefinnas så många andra grunder, som i alla händelser tala för den nämnda meningen, att man, äfven utan allt afseende på de större eller mindre kostnaderna, bort bestämma sig för en fotstaty, och i händelse större belopp gkulle inflyta, än som dertill varit nödiga, använda dessa till ökande af statyens kolossalit och till förskönande och prydande af den plats, på hvilken den skall uppställas. Det är ganska naturligt, att mången konstnär, som ser saken ur uteslutande artistisk eller rättare sagdt artistiskt-teknisk synpunkt, genast och utan betänkande skall förklara sig helt och hållet vara för en statue equestre, såsom någonting långt präktigare, såsom innebäranderen mera storartad och tacksam artistisk uppgift. Men med en viss känsla deraf, att vid en monumentalbild af denna art äfven andra synpunkter komma i fråga än den, att lemna tillfälle att briljera i den artistiska tekniken, anför man i sådant fall också gerna några grunder som skola vara historiska och estetiska. Vi ha sålunda setti tryck yttras, att det vore ett misstag att ställa den tolfte Carl till fots, denne konung, som företrädesvis var ryttare, som i spetsen för sin ryttareskara stormade vallar och torn och som i sin oförvägna framfart icke lät sig hejda af några som helst hinder. En sådan konung? — har man yttrat — ?bör väl Pom någonsin framställas till häst, väl till ?och med på en vildt galopperande stridshäst samt med draget och framsträckt svärd. ?Häst och ryttare måste hvar för sig och än mera i harmonisk sammanställning synas Pgenomträngda af detta ?tusandjefla, hvarpå Sergel lade så mycken vigt. Stormen, icke ?lugnet och stillaståendet, är rätta sym?bolen af?Nordens lejon?, den öfverdådigaste af våra härförare.? Vi erinra till en början derom, att det här icke är fråga om ett sådant konstverk som en historietafla, en bataljmålning eller i allmänhet en konstnärlig framställning af Carl XII vid något visst tillfälle och i en gifven situation. Det är fråga om en monumentalbild af en stor personlighet, som. feden står fullt utpräglad 1 historien och för det folks åskådning, som i honom ser en typ af en svensk hjelte. Kan man nu säga, att de speciella kavallerist-egenskaperna ingå såsom ett så väsentligt moment ut! denna historiska perso lighet, att de mäste i främGE RN Sd FE SN