STOCKEHOLN ten 18 fäpril Allianserna. (Från Aftonbladets korrespondent.) Wien den 11 April. En här utkommande militärtidning, ?der Camerad?, hade i sitt sista nummer en uppsats med rubriken ?Westra och CentralEuropa, hvari det framkastas såsom möjligt, att Europa inom kort skall dela sig i två läger, för att bekämpa hvarandra. De krafter, som i detta fall skulle komma att stå emot hvarandra, beräknas i artikeln, för så vidt de i hvarje stat äro absolut beredda, d. v. s. äfven till offensiven, på följande sätt: 1) Osteuropeisk alliansgrupp: Landmakt. Sjömakt. Kanoner. Man. an. Österrike . . ... 250.000. — 15,000. 1.000. Preussen ..... 00.000. 6,000. 600. Ryssland , . . .. 150,000. — 35.0004.000. Tyskland. . ... 50,000. — — Tillsammans 750,000. — 56,000. 5,600. 2 Westeuropeisk alliansgrupp: Man. Man. noner. England :. ... 50.000. —80,000. 10.000. Taj e..... 300.000. 60.000. 8.000. Italien . ... os 120,000. — 20,000. 1.500. Sverge och Norge 60.000. —15,000. — 1.500. Danmark . .... 30,000. 8000. — 1,000. Tillsammans 560,000. 183,000. 22.000 Preussiska militärtidningar h a beklagat sig öfver, att Preussen och Ryssland blifvit för lågt uppskattade i denna beräkning: Den preussiska armå, som när och hvar eom helst kan sammandragas och är disponibel till all offensiv, uppgår enligt staten, utom tross och högre staber från brigad öppåt, till 334,398 man. Denna siffra representerar den absoluta krigsmakten, såsom der Camerad? uttrycker sig, emedan alla föstningsbesättningar, garnisoner och dylikt äro fråndragna och det organiserade och faktiskt existerande andra uppbådet af landtvärnet alls icke tagits ined i räkningen. Från den ryska armn måste man visserligen afräkna mycket i den befintliga truppstyrkan för landets stora omfångs skull, för att erhålla de stridskrafter, som kunna absolut användas ; men den ryska organisationen är också redan beräknad härför. Så antager man i preussiska militärkretsar, enär den kaukasiska armån, samt de finska, orenburgeka och siberiska kårerna finnas till och äro tillräekliga för sina särskilda ändamål. Om man derföre också vill antaga, att en erm af 100,000 man behöfves till skydd för södra Kusten, ytterligare 100,000 man till Polens besättande, såmt gardesoch grenadierkårernas reserver vid Östersjön, så skulle ändock åtminstone gardes-, grenadieroch tre andra kårer kunna gå öfver Weichseln, hvilket med tillägg af 12.000 kossacker, skulle gifva siffran 260,000 man. Jag öfverlemnar åt de svenska männen af facket att uppskatta denna något ryssvänliga statistik och åtnöjer mig med att erinra, att den ryska jättens lerfötter afslöjades för hela verlden under Krimkriget. Ryssland lefver nu på minnena från den tid, då det i förening med hela verlden, hjelpte till att besegra det första franska kejsarriket. Den 31 Mars roade man gig åter med en af dessa demonstrationer, som smickra den ryska nationalfåfängan och trots alla officiösa förnekelser ånyo bevisa, att intet spår mera finnes af den franskryska vänskap, som invigdes af mötet i Stuttgart i September 1557, och under mångfaldiga omvexlingar åtminstone ostensibelt bibehållit sig utöfver det italienska kriget. Den från Finlands stenbrott komna kolossala monolit, som bildar Alexanderelaren midt emot det kejserliga palatset i etersburg, såg den sista dagen i förra månaden det ryska gardet med kejsar Alexander i spetsen defilera förbi, till firande af den dag för 50 år sedan, då de ryska kolonnerna ryckte in i Paris. Men likasom om himmelen velat påminna om, att NapoJeon I besegrades mindre genom den moskovitiska tapperheten än genom klimatets stränghet, regnade och snöade det oupphörligt, så att Petersburg bokstafligen blef öfversvämmadt. I Wien var man riktigt förtjust öfver denna antifranska högtidlighet. Den franska Monitör:n gjorde ju sötsura miner härvid och ett samtal skall ju af denna enledning ha förefallit mellan herr von Budberg och franska utrikes ministern. Hvarje tilldfragelse som är egnad att utvidga den diplomatiska klyftan mellan Frankrike och Ryssland, helsas med glädje i de officiella österrikiska kretsarne. Österrike ser deri en ny borgen för de ryska, preussiska och österrikiska hofvens närmande, hvarom det så länge förgäfves bemödat sig i Petersburg. Återstår dock att se, om denna falang, när det gäller, skall skydda det Haäbsburgska huset från de faror, som från allä håll tränga sig på det. Det ändtligen med så mycken möda åvägabragta resultatet, att erkehertig Maximiian antagit kejsarkronan, har förhindrat den hotande brytnin; en med Frankrike. Men Österrikes trygghet har härigenom så mycket mindre vunnit något, som Frankrike numera kan draga sina trupper från. Mexiko och nu är ledigt för andra håll. Österrike har således blott utbytt den närmaste faran med den fjerran ifrån antågande. Dethade intet annat val. Angående den på telegrafisk väg bekanta diskussionen 1 engelska öfverhuset den 11 dennes rörande Englands förhållande till den dansk-tyska striden yttrar Feedrelandet: e dn