E. H. torde hafva hört att härvarande Regering gör förberedelser för att kunna sända 20,000 man till Danmark mot slutet af denna månad, H händelse af Englands eller Frankrikes samveran. 10. Grefve Russell till Grefoe Cowley. Utrikesdepartementet den 27 Febr. 1864. Mylord! Hennes Maj:ts Regering, ängslig att försumma något tillfälle till fredens återställande i norra Europa, har föreslagit österrikiska, preussiska och danska Regeringarne att samtycka till en konferens utan förutgånget vapenstillestånd, men den Danska Regeringen har framhållit omöjligheten för den, att under nuvarande sinnesstämning i Köpenhamn med detsamma antaga detta förslag, utan har begärt att ej affordras ett omedelbart svar. Innan H. Maj:ts Regering kunde besvara denna begäran om uppskof, hvars rimlighet den dock å vore i stånd att bestrida, ansåg den nödvänigt att försäkra sig om huruvida österrikiska och preussiska Regeringarne hade något att invända emot att en tid af fjorton dagar beviljades danska Regeringen, inom hvilken den ej skulle affordras något afgörande beslut. Om vid denna tids slut Danmarks svar skulle utfalla jakande, ämnade H. Maj:ts Regering inbjuda franska, ryska och svenska Regeringarne att deltaga i en sådan konferens i London, och den ämnade äfven inbjuda Riksdagen i Frankfurt att utnämna en fulimäktig för samma sak. Ni torde lemna Hr Drouyn de Lhuys del häraf. Jag är c. (undert.) Russell. . Grefve Russell till Herr Jerningham. Utrikesdepartementet den 29 Febr. 1864. Min herre, Den Depåche, hvaraf afskrift här medföljer, förelästes mig den 20 innevarande af Grefve Wachtmeister. Mitt svar innehöll att syftemålet med 1852 års fördrag var att försäkra maktjemnvigten och upprätthålla freden i Europa genom internationella förpligtelser. Dessa syftemål voro af lika mycken vigt för Frankrike och Ryssland som för Storbritannien, men ingendera makten tycktes hågad lemna materiel hjelp för upprätthållandet af Danmarks odelbarhet. a Jag sade dessutom, Att hitintills Österrike och Preussen tillkännagifvit sig vidhålla Danska monarkiens odelbarhet och hafva besatt Slesvig endast i afsigt att behålla detta hertigdöme såsom en materiel pant. Vid samma tillfälle medgaf jag att Sverige hade särskilda intressen och närmare sympathier än något annat land för Danmark, och H. Maj:ts Regering ansåg sig ej böra utstaka den väg Svenska Regerimgen borde följa. Det är likväl klart, att de förhoppningar om en fullkomlig skilmessa från Danmark, som af tyska agitatorer framhållits för befolkningen i Slesvig och Holstein, jemte andra omständigheter, gifvit den Dansk-tyska frågan en mera invecklad karakter, och härefter kunna erfordra nya mått och steg. Ni skall bli underrättad om hvarje förändring som kan. komma att ega rum. Jag har c. (undert.) Russel. 12. Herr Jerningham till Grefve Russell. Stockholm den 1 Mars 1864. (Utdrag.) Jag underrättas af Grefve Manderström, att Konungen ämnar resa till Christiania den 9 innevarande, för att den 14 öppna det urtima Storthinget för öfverläggningar om militära åtgärder, och att Hans Maj:t troligen blir borta omkring tre veckor. Konungen kommer att åtföljas af Norske Statsministern Herr Sibbern, Grefve Manderström, Justitiestatsministern Friherre De Geer, Chefen för Civildepartementet hr Lagerstråle och en af de militära medlemmarne af Statsrådet. 13. Oirefoe Russell till Grefoe Cowley. Utrikesdepartementet den 11 Mars 1864. Mylord! . Grefve Apponyi och grefve Bernstorff hafva besökt mig i dag och föreläst mig en identisk depåche, som visar Österrikes och Preussens närvarande ställning med afseende på kriget med Danmark. — Depechen fäster sig hufvudsakligen vid följande fyra punkter: 1) att strategiska skäl i förbindelse med belägringen af Dyppel, och nödvändigheten att beskydda belägringsstyrkans flyglar, förmått österrikiska och preussiska :regerimgarne, att gifva sina trupper befallning att framtränga i Jutland. 2) att oaktadt denna förändring och oaktadt tyska fartygs uppbringning af Danmark de två makternas ställning fortfarande är densamma. Denna förstikran anses syfta på depecherna af den 31 Januari. 3) att Österrike och Preussen äro villiga att samtycka till ett vapenstillestånd, antingen på rund af Jutlands utrymmande af tyskarne och lesvigs af danskarne) eller ock på grund af närvarande militäriska status quo; och attihvilketdera fallet som helst vapenhvilan utsträckes till sjön och uppbringade fartyg å begge sidor återställas. 4) De fyra makterna äro alltjemnt villiga att samtycka till en konferens. Jag är c. CUndert.) Russell.