VINCENZO. ) ROMAN I TVENNE DELAR AP GIOVANNI RUFFIiINL (Förf. af Doktor Antonio, Lavinia m.fl.) Vi antydde för icke längesedan att framtiden hade en stor sällhet i bredskap åt Vincenzo; vi vilja nu tillägga, att fullbordandet af hans förhoppningar egde rum i November. Rosa ojorde honom en present af den mest underbara lilla varelse, som någonsin tjusat ömma föräldrars ögon, och som i dopet blef kallad Rosa. incenzo yrkade på detta namn, såsom det enda som möjligen kunde anstå den späda, lilla rosiga engeln. Markisinnan de Palmetto och Onofrio stodo fadder åt barnet. Vincenzo hade icke lång tid njutit sin faderliga värdighet förrän en ny lycka hände honom och hela hans land. Den 17 Januari 1860 fattade grefve Cavour åter regeringstömmarne, och det dagliga umgänget med den store mannen, som var så dyrbart för Vinsenzo, blef åler hans dagliga privilegium. Cavour var vid bästa lynne, hade mindre brådtom än förut och var vida mera meddelsam och benögen att inviga den unge mannen i sitt förtroende än han förut hade baft lust eller tillfälle till. Vigten af Vineenzos arbete ökades med det förtroende han ingaf, och mer än ett officielt dokument, som afundsamt doldes för alla profana blickar, visades för honom rörande ändamål, som det skulle vara för långt att de) Se A. B. n:r 1—17, 19—34, 36—41, 43—46, 28, M-52 54 55. 57-60, 63, 65, 68-—70, 7213, 77—79 och 81.