geringar, som hade samma känsla och vilj som fulken.? Underråttolser från Danmark. — Från löjtnanten vid Bohusläns regement Max Kilman, som deltagit i utfallet fr Dyppel den 17 Mars, har till en kamrat ir fu en skrifvelse, daterad Ulkeböl den 2 ars, ur hvilken Bohusläns Tidning me? delar ett utdrag: Som det säkerligen intresserar dig at höra säkra underrättelser från krigs: platsen, vill jag här gifva dig en beskrifnin, på hvad jeg sjelf upplefvat. Den 14:de an om jag till Als och blef den 15:de place rad på 4:de regementet, som då läg på lan det. Den 17:de marscherade vi till Dyppe och se här en beskrifning på denna hittill den märkvärdigaste dag at min lefnad. Efte 22 mils marsch anlände vi kl. 11 iDyppel ställningen. Fingo order att genast ryck: ut, som jag tror för att bränna en hop a fienden besatta byar. Jag är placerad pi 2:dra kompaniet och 1:sta bataljonen, bestå ende af 1:sta, 2:dra, 5:te och 7:de kompa nierna. IHvarje kompanis normulstyrka ä 200 man, ehuru värt vid utryckningen en dast var 190. Kompanierna ha hittills ma növrerat hvart och ett för sig liksom batal jonerna hos oss. 1:sta kompaniet befallde: antända Saterups by, hvilket det gjorde utar motstånd, samt 2:dra och 4:de att intaga er ställning framför Rageböl; 2:dra till höger om 4.de. Klockan 12 började elden. Preus sarne tycktes varit förberedda härpå, ty de kastade genast en mängd trupper emot oss samt dessutom ett par kanoner (vi hade ing sådana). Kompanichefen kapten G lahn ryckte ut med halfva komp. i kedja och jag stod med andra hälften såsom understöd ett pa hundra alnar bakom på en loudsväg. ÖOnder en timmes tid uthärdade vi en rlig eld, hvarvid det egna inträffade, att kedjan förlorade ganska få, hvaremot vi förlorade många i understödet. Fienden tycktes hafi väl reda på hvar detstod, ty huu kastade en hop granater öfver oss, hvilka dock ej gjorde någon skada. På slutet märkte jag att vi fingo kulor äfven från flanken, utan att kunna för en stor häcks skull se någon fiende (de lågo straxt bakom den). Vär högra flank hade blifvit blottad emedan 1:sta kom aniet fått order draga sig tillt Klocan ungefär 1 sågo vi en preussisk kolonn med stark kedja på 200 alnars afstånd från vår högra flank. Lyckligtvis kom kaptenen i detsamma tillbaka. Kedjan hade retirer: och jag utspridt mina i sluten kedja åt höger. Under denna timma hade vi ej fått en enda order. Kaptenen sprang genast till regementsbefälhafvaren kapten Bauditz, som stod straxt bakom, men då blef sårad och gick in i ett hus. Kapten befallde reträtt som måste verkställas på en öppen landsväg, parallelt löpande med fiendens på 209 alnar stående kedja. Ett par hundra alnar måste vi då löpa under en fruktansvärd eld, men jag gjorde då den erfarenhet, att man går säkrare på 200 än 600 alnar, ty fienden sköt öfver oss och vi förlorade jemförelsev litet folk. Den man som gick närmast fram för mig blef skjuten. Tio minuter sednare och kompaniet hade varit nedskjutet eller fänget. Efter hvad man sednare fått veta hade 2:dra och 4:de kompaniet emot sig en hel brigad. Vi retirerade till skansarne der vi fingo !2 timmes hvila. Kl. !23 tick 2:dr och 5:te kompaniet order att å tout prix taga en ställning på vår högra flygel kollad Jille mälle 7). Utan att lossa ett skott stormades den under en liflig eld från fienden, som dock ej inväntade attacken. Elden fortsattes sedan å ömse sidor till klockan 7, då vi erhöllo order att draga oss tillb: Som vi emellertid hade goda betäckningar, ledo vi nästan intet. Emellertid hade kl. 3 striden blifvit allmän. 2:dra bataljon af 4:de regementet, samt 5:te, 7:de och 8:de regementena stormade Dyppel by och Avnbjergs höjden, hvilka flera gånger togos och togos till dess kl. 7 våra trupper mås för öfvermakten. Vi hade 6000 man i elden och vår förlust är 12 officerare och 680 man. 4 de iegementet har lidit mest, ty vi ha förlorat 3 officerare döda och 3 oflicerare sårade samt 240 man. Af de sårade äro regomentskommendören kapten Bauditz och 2:dra bataljonskommendören kapten Bedeg båda tillika fångna. 2:dra kompaniet förlorade !e:del ar sitt manskap och 8:de kompaniet sina båda officerare, sina underofficerare och mer än !s:del af manskapet. Det hemfördes af en korporal. Äfven preussarne måtte ha lidit betydligt, ty deras kolonner vid Dyppels by beskötos af våra batterier. Kl. 5 blefvo vi beordrade att ligga ilöpgrafven mellan n:r 1 och 2, de båda yttersta skansarne på venstra flygeln, som nu i 10 dagar utstätt en häftig beskjutning från Broagerbatterierna. Under natten skötos endast några få skott, men hela förmiddsgen blefvo såväl skansarne som vi öfverösta ar anater, dock utan attförlora en enda man. enua granatkastning har hittills varit högst märkvärdig. Fienden har på Broager 4 batterier 24-pundiga refflade och skjuta med den märkvärdigaste precision. De kasta spetsgranvater, stora maskiner, indriska med konisk spets och percussionsrör. Oaktadt de inkastat öfver 3000 sådana, ha de dock ej lyckats demontera mer än 2 pjeser och kvappt dödat 20 man, då jeg undantager en olycka som skedde i ett blockhus i :r 2, der 3 oficerare dödudes och cirka 40 man bleivo rade. I föreår,