studier för magistergraden, som han erhöll vid promotionen det sistnämnda året. Derefter studerade han medicinen, hvarmed han var sysselsatt i fyra år. Under denna tid besökte han ett par gånger Kö penhamn och begagnade den kliniska un-; dervisningen vid dervarande hospitaler. — År 1823 hade han såsom specimen för magistergraden utgifvit en Monographia Tanypodum Suecic, och 1824 utgaf han en annan dissertation : Observationes Entomologice, hvarefter han blef docent i zoologien. Han fortfor alltjemt att öka sina naturhistoriska samlingar, och företog i sådant ändamål om sommaren 1824 en resa till Öland och Gottand. Mest sysselsatte han sig likväl med den komparativa anatomien. Till öfning härvid plägade han kasta allahanda små döda djur tillsammans i ett stort vattenkärl, och låta dem der öfvergå i förruttnelse tills endast en hop sammanblandade ben återstod. Ur denna benhop utsökte och sammansatte han sedan djurens skeletter. Härigenom vann han en sådan säkerhet, att svårligen något ben af våra inhemska djurarter kunde förekomma, som han icke genast igenkände. Sedan han i Juni 1827 hade med medicine licentiatexamen afslutat de för doktorsgraden stadgade examina, blef han kallad till docens i anatomien, med bibehållande af sin, befattning som docens i zoologien. År 1826 hade han blifvit tillförordnad bataljonsläkare vid Skånska dragonregementet och år 1830 utnämndes ban till regementsläkare vid samma regemente. Efter åtskilliga förordnanden att förestå naturhistoriska professionen i Lund, blef han den 11 Maj 1831 kallad af vetenskapsakademien till intendent vid zoologiska afdelningen af riksmuseum. Med denna befattning begynte den period af hans lefnad, under hvilken hans verksamhet blef mest synbar; han hade nu intagit en plats, för hvilken han tycktes vara född. — Vetenskapsakademien hade då nyss inköpt det hus, hvari det naturhistoriska riksmuseet nu befinnes. För att så mycket hastigare kunna påskynda det af hans närmaste företrädare, professor Nilsson, så för tjenstfullt påbörjade ordnandet af samlingarne, anmodade Fries dåvarande docenten doktor Sundevall att komma sig till biträde, och till nästföljande Oktober månads början var hela samlingen af däggdjur och fåglar ordnad. Fries var en särdeles nitisk medarbetare i den under åren 1832, 1833 och 18324 utgifna Tidskrift för Jägare: och Naturforskare?. Att arbetet blef väl utfördt är tilläckligt bekant genom, destre årgångar som utkommit. mn . ret 1532 sysselsatte han sig hufvudsakligast med ordnandet af riksmuseels insektsamling. För att hastigare öka samlingarne i allmänhet, öppnade han-i början af 1832 en aktieteckning för. bidrag till tre reseföretag ilandets fjelltrakter. I slutet af April anträddes expeditionerna. Hrr vy. Wright, Stenius och Frigelius reste till Torncå Lappmark och. kusten af Isbafvet; hrr Zetterstedt och Dalbom till Åsele och Lycksele lappmarker; hrr Boheman, J. Wahlberg och Rosenschiöld till Dovre fjell, I September återkommo de, försedda med rikt utbyte, till stor vinst för riksmuseet och kännedomen om skudinaviens Fauna, Om våren 1833 anträdde Fries en utländsk reson, för att besöka Europas större zoologiska samlingar och göra bekantskap med de personer och ställen, från hvilka andra länders naturalster lättast kunde erhållas. Från denna resa hemförde han ett betydligt antal förut saknade naturföremål. Nu erfordrades åter biträde för det hemfördas ordnände, och medelst enskilda bidrag bereddes tillfälle åt dr C. Sundevall (en at akademiens nuvarande intendenter) att qvarstanna här ett helt är, eller ända till slutet al 1834. Det tillkomna inom däggdjurens och fåglarnas klasser ordnades härigenom, och en del af insekterna uppställdes; men fiskarnes och de lägre djurens klasser voro ännu underlägsna och behöfde allstå förökas. För detta ändamål besökte Fries Bohusläns skärgård om sommaren 1835, och förnyade besöket år 1836; och sedan han hade utsett åt sig en passande plats för ett långvarigare vistande derstädes, flyttade han med sin familj, jemte begge bröderna v. Wright, om våren 1837 till egendomen Kristineberg, belägen på en klippa ihafvet nära Fiskebäckskil, utanför Uddevalla, en på hafsdjur särdeles rik trakt, och bosatte sig der för ett helt år, under hvilken tid hans tjenst i Stockholm bestriddes af den som tecknat hans lefnadslopp, professor Boheman: Redan vid första besöket i Bohuslän ärnade Fries bearbeta Skandinaviens Ichtyologi (fiskfauna), och förenade sig i denna afsigt med kammarjunkaren W. v. Wright samt prosten C. U. Ekström, tillsammans med hvilka han år 1836 började utgifva planschverket Skandinaviens Fiskar?, ett arbete, som torde kunna mäta sig med de bästa utländska och icke öfverträffades ai något. Fem häften deraf utkommo under hans lifstid. Sysselsatt med ytterligare förslager till vetenskapens gagn och riksmustets förkofran, insjuknade han i Mars 1839 och afled den 7 Åpril samma är, i sin bästa ålder, 39!,2 år gammal. Sedan 1828 hade han genom ett lyckligt äktenskap varit förenad med Anna Lund