Nf RR VV OS OM t oxrar Vetenskapsakademiens högtidsdag, den 31 Mars 1864. Sedan akademiens ordförande — eller så kallade preses — som i år var professor Boheman, hade inledt högtidligheten med det vanliga helsningstalet, omförmälte han den minnespenning som var preglad till utdelning för tillfället. Framsidan deraf föreställer bröstbilden af en man i akademiens uniform, med omskrift: B. FR. FRIES PROF. ET PRAEF. MUS. ZOOL. HOLM. (Bengt Fredrik Fries, professor och intendent för zoologiska nr 5 och underskrift: N 1799, död 1839). Frå i sin båt på hafvet ombord sitt fyllda ni QUIDQUID ALTUM i PROFERT IN LUC svallet hade dolt, drager I afskärningen läses: 55. R. ACAD. SCIENT. 5 CCCLIY (K. Sv. Vetenskapsakademicn. al en högst örtjent ledamot i zoolog klussen). — Fiskarens blott med för ; skönjbara anletsdrag ega ett så sannt och karaktgristiskt uttryck, och alla bisakerna äro så fulländadt utförda, att fru Lea Ahlborn, hvars signatur träffas under bilden, här har lemnat ett nytt vedermäle af sin utmärkta konstnärsförmåga. Ordförandens lefnadsteckuing af minnespenningens föremål, professor Fries, var i alla hänseenden så intressant, att. vi skulle önskat utrymme här för densamma oafkortad, i stället för att, såsom nu, nödgas inskränka oss till följande sammandrag. Bengt Fredrik Fries föddes den 24 Aug. 1799, i Hellestads by, nära Lund. . Hans far var läkare och härstammade, från en slägt som från Curland hade inflyttat hit för något öfver 120 år sedan, Modrens namn var Helena Holst. Begge dogo medan han ännu var helt ung; och det arf som tillföll honom skulle varit otillräckligt till hans uppfostran, om han icke varit så lycklig att till förmyndare erhålla friherre Jan Gyllenkrok, som för gossen blef en ny far. AT sina anhöriga bestämdes han till jurist, och hade redan emellan sitt 15:e och 16: år aflagt de för det juridiska studiet stadade prelimin xamina, då han till Pakademisk inspektort i Lund fick dåvarande adjunkten 1 naturhistorien Zetterstedt. Bekantskapen med honom väckte hans håg för naturstudierna och han begynte redan är 1815 alt tillsammans med honom anlägga en fågelsamling; hvarjemte han af honom fick undervisning i botanik och entomologi. I den sistnämnda vetenskapen förkofrade han sig särskildt under ledning af rofessor Fallen, som med varm (tillgil het omfattade honom. Han fick nu tillfälle att de två följande åren företaga naturhistoriska resor till Öland öeh Blekinge, hvilka trakters naturskönheter han skildrade för hemmavarande vänner både på vers och prosa med det ungdomliga sinnets hela hänryckning. Han beslöt nu att blifva läkare, men fick ej sina tingars tillstånd dertill på annat vilkor än att först afsluta sin juridiska kurs. Han fullgjorde också detta vilkor på sådant ätt, alt han i sin juridiska examen värtiden 1519 vann högsta betyget. Men omedelbart derefter, om sommaren samma år, anträdtle hån för sind älsklingsstudiers skull en reså till Gotland och Öland. Vid den tiden då han begynte sina naturstudier hade han kommit 1 beröring med sin förmyndares slägting, baron Axel Gyllenkrok, hvars håg tör samma vetenskaper bidrog till den innerliga tillgifvenhet han egnade ynglingen, och då baron Jan Gyllenkrok vid samma tid afled, öfvertog baron Axel vården om den ännu omyndiges angelägenheter, samt upplät sitt eget hem till bostad åt Fries, under de akademiska ferierna. År 1821, om våren, anträdde Fries, i sällskap med professor Zetterstedt, en resa till Lappland. De färdades från Torneå uppåt eliven och gingo öfver Juckasjärvi och Torneåträsk samt öfver fjellryggen och vidare längs norrka kusten till Nordkap, och återvände på hösten från Alten till Torneå. Fries upptäckte under denna resa två inom vårt land icke förut anmärkta fågelarter: Parus sibericus och Emberiza rustieu. — Följande sommar (1822) företog han i sällskap med dåvarande medicine adjunkten Bruzelius en resa till Bohuslän; derifrån, igenom landet, till Kalmar och Öland, samt återkom genom Blekinge. Hösten 1822 och våren 18523 användes på