STOCKHOLM ten 31 Hars. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Wien den 19 Mars. Öm ordspråket mundus vult decipi ej funnes, skulle man utan tvifvel uppfinna det i Ryssland. Societeten i Petersburg har! riktat det franska språket med ett äkta moskovitiskt ord enguirlandage. När man vill lura Occidenten med en ukas, som andas mildhet och mensklighet, underlåta icke j: de ryska salongerna i Paris och de af furst: Gortsehakoff besoldade tidningarne att be-. ledsaga dessa vackra åtgärder med koml: mentarier, ämnade att enguirlander? allmänheten. Så t. ex. tillägger Journal de B:t Petersbourg, då den vederlägger ryktena om en helig allians och om en koalition, hvilka rykten kommo i omlopp något för tidigt för Ryssland, att Ryssland, som har behof af lugn, för att fullborda sitt reformverk, icke skall bli den sista att återtuga sin plats i den enda heliga allians, som i våra dagar ir möjlig, nemligen fredens, framåtskridandets och den allmänna lyekans. Den ryska tidningen slutar det oaktadt med att förklara, att Ryssland gerna skulle deltaga i en allians, som ej skulle hota eller utestänga någon annan än intrigmakarne och fienderna till folkens frihet och lyeka. Man har med skäl yttrat, att såduna ord äro föga betryggande i en sådan mun, ty vi känna czarens soldaters sätt att tolka dem i Polen. För att gifva en föreställning om huru Rysslands försäkringår uppfattas af polackarne, vill jag åtnöja mig med att meddela ett ställe i en broschyr, författad på polska språket och tryckt i Tyskland, hvilken kommer att spridas i tusentals exemplar i hela det fordna Polen: Det fanns i helvetet en ond ande, aflad af högmodet och träldomen?, heter det i broschyren. Hans namn var mord. Som han injagade förfäran i hela helvetet och ! satan sjelf vid hans åsyn erfor en besynnerlig känsla, likasom om det äkta, oändliga onda hade passerat förbi hans ögon, förvistehan honom från sitt rike. Det för. vista vidundret antog menniskoskapnad och flydde till jorden: man kallade honom der Murawiewl....? Ett vigtigt faktum, i fall det bekräftar sig, meddelas af vår General-Korrespundenz. Om man får tro denna halfofficiella tidning, skall den hemliga polska regeringen, hvars förnämsta medlemmar vistas i Paris, ha efter enträgna böner erkållit franska regerin! gens tillåtelse att låta tillverka pappersmynt. Dessa sedlar skola uppgå till en betydlig summa, 40,000,000 floriner. Tryckningen lär komma att verkställas i Auvergne. Så skrifves det från Paris till General-Korrespondenz. Tidningen må sjelf ansvara för sanningsenligheten häraf, så mycket mera som vår ministere måhända offentliggjort denna nyhet för att urskulda belägringstillståndet i Galizien. Enskilda bref från Italien påstå fortfarande, act hvilka handlingspartiets planer än må vara, beherrskar den italienska regeringen ännu fullkomligt situationen. Man är fast besluten att icke gifva Österrike någon förevändning till anfall, och hålla sig veredd för alla möjligen inträffande händelser, men strängt iakttaga defensiven. Några betydelsefulla örd, som kejsar Naoleon nyligen yttrade till Altieri, den aflidne ministern Cavours måg, som kom för att till kejsaren framlemna adresser från några städer i Italien i anledning af det sednaste attentatet, tyckas ha mycket bidragit att förmå Victor Emanuel och hans ministrar att antaga denna kloka politik. Kejsar Napoleon skall ha anmärkt, att under det närmande, som den slesvigska saken åvägabragt mellan Österrike och Preussen, skulle ett anfall af ltalien på fästningsfyrkanten vara dubbelt oklokt. Såsom ni vet, har erkehert g Maximilian haft framgång i Paris. Det på i Wien, att sedan franska kejsaren tag sked af Mexikos blifvande kejsare, skall han ha yttrat till sin omgifning: Han har lycka och det skall gå bra för honom! Man får dock medgifva, att erkehertigen har åtagit sig ett värf, som är alldeles omvifvet af svårigheter och hinder. Ehuru de österrikiska och franska tidningarna påstå, att Förenta Staterna äro välvilligt stämda mot Mexiko, är detta ingenting att lita på. En ganska allvarsam händelse har tilldragit sig, hvilken, enligt de engelska korrespondenserna, mycket förargat NapoleonII. Jag menar förbundstruppernas infall i Sonora -och bortförandet af bomull tillhörig invånarne i sydstaterna, hvilka oriktigt trodde, att deras varor voro i säkerhet på mexikanskt område. Det är mycket lyekligt för erkehertigen; att denna händelse tilldragit sig före hans tillträde till regeringen, ty han skulle eljest befunnit sig i en ganska kinkig belägenhet. Man har så mycket mera öfverraskats af detta förfarande i Paris, som man tycktes hysa det största förtroende till de löften, som för någon tid sedan gålvos marskalken Forey i Washington. Endast det franska sändebudet, hr Mercier, har hyst misstroende. Man har utspridt ryktet, att erkehertig Maximilian blifvit temligen kallt bemött i London, isynnerhet af drottning Vietoria. Detta rykte har utan tvifvel härrört deraf, att drottningen, i stället för att inbjuda erkehertigen till Windsor, låtit honom bo på