fot, eller lika längd, som från Karolinska institutets tomt gent öfver till Skinnarviksbergen. I den riktning åter, som nu varende Nya Kungsholmsbron ligger, var vattnet fritt på tre gånger så lång sträckning, som denna bros längd. Så omfattande var denna vik af Mälaren, hvilken på en karta från början af 1700-talet, kallas XBarnhusgönX. Nära kungsholmslandet låg på den stora fjärden en holme, som ännu gifver sig tillkänna genom ett qvarters namn af Blekholmen. En mellan åren 1671 och 1681 af Johan Holm utfärdad Geometrisceh Delineation visar ännu den på kartan från början af 1500-talet angifna vattengräns vester om Klara kyrka, här med påskrift SSjön Mälaren och S:t Clara Wijkent och på det teckhade vattenfältet äro utqrickade vestra och södra gränserna af nuvarande qvarteret Uggleborg, med påskrift utanför den vestra, der Klara Strandgata nu befinnes: Ny tväratha skall hafva sin framgång när upfyldt lifver?, och utanför den södra, der nuvarande Stora Vattugatan går fram: Skall blifva gatha när upfyldt varder?. I ett bref från Bender den 27 April 1711 skrifver baron Feif till Nicodemus Tessin: Efter jag kommer att nämbna om Stockholm, så måste jag hemställa H. Hofmarskalkens mognare omdömme, om icke det vore både nyttigt och zijrligit för staden, om man emellan Norrmalm och Kongsholmen med tiden bygde vackra huus uti vissa qvarter fördelte, med vatngrafvar rundtomkring eller emellan quarteren, på holländska maneret, med en bred canal ända till Carlberg. Det är fuller en vast dessein, men Rom blef eij heller bygd på en dag, som man säijer, om man dertil en gång giör anstalt, kan det framdeles och ved bättre tider fullbordas, jag har en stark byggvurm, och skulle väl taga en plats att bebygga. Om H. Hofmarskalken intet håller detta aldeles olijkhet, så kunde man nu förebygga, att man på Norrmalmssidan intet gjorde några fyllningar som kunde hindra denna desseinen. Hans M:t är eij heller obenägen at gifva Skepzholmen åth Staden at zijras med skiöna huus, när därom en gång anhålles. I ett bref från Bender af den 30 Februari 1712, skrifver baron Feif vidare till Tessin: XJag hade. så nähr glömt det fameusa projectet om Canalen till Carlberg. Jag tviflar mycket, at det någonsin blifver värkstält, fast det intet synes ogiörligit, men så kan jag ändå intet underlåta at svara på H. Hofmarskalkens objectioner. Hvad först den Holländska policen vedkommer, så seer man i Giöteborg at den intet är så aldeles svår at introducera i Sverige, hön dependerar förnämligäst af goda förordiingar och deras allvarsamma vidmakthållande. Komma vij en gång hem, så är Hans M:t ingen herre som allenast för syn skull giör förordningar, utan han vil också, at de noga skola efterlefvas, i förtroende til säija, så fattas allenast i Stockholm en rörig och alfvarsam Öfver-Ståthållare, förr må man aldrig tänka på någon rät police: 2) ang. Osundheten på sådana orter som äre fylte, så behagade H. Hofmarskalken påminna sig, at alla de hus som stå nedanföre Österoch Westerlånggatan stå på fyld grund, men jag finner luften der jag boor?) mycket sundare än uppe i Staden i de trånga gatorna, sedan fylles ändå nedanför S:t Clara ut i Siön och bygges hus på, hvilka intet lära blifva osundare utt bo uti, om för Stadens prydnad och hvars beqvämlighet, canaler lembnades å hvar gata, eij heller lärer al fylning kunna skee af dynga och orenlighet, utan torde mycket af Brunkeberg dertil kunna användas dem till bättre utrymme som boo där uppe. Skulle också stå at befahras, det canalerne med tiden kunna blifva igenfylte, så är en eller två mudderqvarnar därtil oda. Ved detta tilfälle måste jag fråga . Hofmarskalken, hvarest orenligheten skall kastas, sedan Skepzbryggan och Kornhambns stranden efter doseinen äro utfylte, aldrig lärer eller bör det sedan tillåtas, att något blifver dijtkastat, i synnerhet ved Kornhambn, hvarest är mycket farligt att täppa igen strömmen? Jag menar, att man därtil på åtskilliga ställen borde hålla öfvertäckta pråmar, hvilka sedan kunna föra orenligheten på de ställen; hvarest den med nytta kan brukas. Denna vidlöftigheten måste H.: Hofmarskalken tilräkna min byggvurm, som intet är af det smärsta slaget, sedan har jag en särdeles lust at befordra alt hvad som länder icke allenast Stockholm utan ock alla andra Städer i Riket til upkomst och prydnad, om Gud unnar mig lifvet och vij snart få fred, så skall det också näst Guds hielp intet försummas, Bland annat kan jag intet tåhla de många små mörka gränder som finnas på Öster och Wäster Långgatan, hvarest man knapt kan å 2:ne i bredde och giöra husen mycket mörka, hvilka dessutom till större delen äro gamble: och illa bygde, jag tror, at man med tiden skulle kunna hafva tilfälle at giöra den anstalten, at -större dehlen ef gatorna kunde blifva bredare, hälst där inga nya huus äro uppbygde.? ) i Man finner häraf: 1:0. Att vid början af 1700-talet ?fylles nedanför S:t Clara ut i Siön-och bygges hus på?. H do. Att fyllningen gjordes med dynga och orenlighet. 3:0. Ått Tessin gjorde Sobjectioner i anseende till Sosundheten på sådana orter som äro fylte, och att dessa objectioner gjordes, ehuru nu frågan var om Svatngraf rundt omkring eller emellan quarteren och en 4Y Feif egde hus vid Skeppsbron. 4