Utdrag ur ott bref från Petersburg. den 1 (13) Mars. Uti den politiska atmosferen har en verklig stiltje inträdt, och man smickrar sig med den tanken att Ryssland denna gång lyekats. hålla undan för den orkan, som hotade. Som du vet är jag i beröring med högst inflytelserika och väl underrättade personer, och jag hyser den fullkomligaste öfvertygelse derom att man å tout prix vill undvika krig. Tidningarne och den anda, som deri, under den numera betydligare pr heten, uttalar sig, tyckes dock i den polska frågan vara mera retrograd. Vidlyftiga artiklar fylla hvarje dag spalterna med nyheter om ryssarnes framgång i Warschau. Der berättas oupphörligt om de många vigtiga upptäckter, som göras derigenom utt tlera hundra personer tdugligen arresteras pa zatorua och skickas till cirkeln (polisbyrån) för att undersökas. Några speciella, eller versonliga orsaker till dessa arresteringar behörva naturligtvis icke; de ske efter godtycke, men alsigten är att på detta sätt genvisöka hela Warschan. De militära operationerna äro nuaturligtvis numera alldeles utan allt intresse, sedan de sakna all utsigt till framgång för polackarne. Den ryska bondeemancipationen är nu att tnse säsom faktiskt och praktiskt utförd, och iätven fullkomligt lyckad, utan att nägon af de befarade olyckorna inträfttat. vad som allmänpnast befarades, var att hungersnöd skulle uppstå, emedan ej ulla fält blifvit bearbetade och sädda, såsom under fordna år, emedan godsegarne sjelfva saknat arbetare i de frigifuas ställe. Emellertid har motsatsen inträffat: ovanligt ymniga skördur halva så billig, som den ej varit på mycket länge, och — synnerhet i södra Ryssland är detta en. verklig olycka, ty bonden kan icke alls afyttra sin vara och skafta sig kontanter. Öfver den nya ukasen i den polska bondefrågan vore mycket att säga. Att den kommer att göra den polska allmogen nytta är nom allt tvifvel, och denna talrika folkklass. hvars förtryck, uselhet och fattigdom du sjelf bevittnat, kommer nu att kunna, åtminstone materielt. förkofra sig, under det att den polska adeln derigenom blir rent al krossad. Jag kan icke neka att jag tycker utt det moraliter sker en del af de polska herrarne hvad de värda äro, ty det förtryck de låtit sina underhafvunde vidkännas, har varit fi ligt. och i detta deras maktmissbruk har fröet till Polens olycker egentligen och ytterst legat. Adelns öfvermod, tyronu! och sjelfsvald har delat Polen i tvenne städse mot hvarandra förbittrade partier, splittrat landets kraft, och denna splittring hafva Poleus fiender alltid skic ligt begagnat. Så äfven uu. Ukasen närmar nu till regeringen den talrika bondeklassen, som uti den nya lagen ser sin räddning och framtida lycka. Ukasens rättmiätighet från juridisk synpunkt blir en helt annan fråga, hv jag tiger. Men i polviskt hänseende tär ålt , il beräknad. och den stora allmänheten jublur högt öiver den, emedan den ruinerar den hatade polska adeln, revoltens anstiltare). Den politiska väderleken set vackrare än den verkliga, ty vi hafva haft en miserabel vinter, utan frost, men med mycken snö, a att gatorna äro förfärliga. De äro så knippiga och gropiga, att de mer likna ett huf med höga vågor än gator ien hufvudstad. Till räga derpå hafva vi under den nu nyss tilländalupna Mastiniszan (smörveckan eller dymmelveckan, en rysk karnevalsvecka) haft ett vildiet snöfall, Omvexlanude med regn, somt flera nätter ända till 5 grader varmt och i går en brännande vårsol. Den ofant Isauksplatsen hvimJade af tusen ekipager, som vadade omkring ? denna snömörja och smutssoppa. Det granna vädret utlockade damerna i eleganta och magnr ika toiletter, men de hvita er8j hattarne och sammetskapporna blefyo så fullstänkta, alt de snarare liknade den fulle I musehikens koftan. då han kratlur sig upp ur rännstenen. Ett nytt mode, som denna vinter varit mycket en vogue här, är att de nnga damerna åka skridsko. Det har riktigt varit! ett favoritnöje hos le beau moade, för hy ken bana varit ordnad på Newan fremför engelska kajen. Den 19 Februari (emancipationens ärsd var der en magnifik illu mination ordnad med musik och fackeltåg. Många hundra dskoåkare deltogo, qvadriller dansades på skridsko, och allu, bade herrar och dömer, buro små kulörta lyktor på hufvudet. hvilket ökade effekten. Jag måste erkänna att jag aldrig trott att Petersburg egde så mänga verkligen nimärkta skönheter, bland hvilka isynnerhet engelskor, omplanterade i rysk jordmån, som borttagit mycket af deras stela pryderi, men ökat deras grace, intogo främsta rummet. I allmänhet åkte de ock skridsko bäst. I går afton var jag ä Stora teatern och beundrade din favorit, den unga dansösen Madejewna (en naturlig dotter af ministern ur 2) Brefskrifvaren far här vilse. såsom vaturligt ! tr, då han inbemtar sina underrättelser af Petersburgertidningarne. Det verkliga förhållandet är att redan i Febr. 1861 be: