till förståndiga samtal i många ämnen Böckerna på Törmaksbordet t, de vackra ta lorna på väggarna, pianot i hörnet och d med omsorg skötta utländska växterna fönstren buro vittnesbörd härom. Vär en gelska eller franska, hvarpå de ej ville äf ventyra att svara OSS, äro ingalunda obe kanta för dem. Deras guvernant har ge nomgålt en af de förnämsta normalskolornt i Köpenhamn och är utmärkt skicklig i språk. Byggnadsstilen äfven för de minsta bond gårdar är mycket besynnerlig för åskåda ren. Folkets förkärlek för halmtak såsom i deras tanke den bästa betäckning både för vinter och sommar, der: nak för höga. sluttande tak, prydliga gaflar, vindflöjlar. och skorstenar göra ej något intrång i mu rarearbetets soliditet, ritningens prydlighe och elegans till och med på den anspråkslösaste bostad. Det finns ingenting sådant som en stuga eller koja i hela landet, icke någon illa passande eller sondrig dörr, el ler en sönderslagen fönsterruta i de små, låga rummen. Nätthet och beqvi mlighet. den mest noggranna renlighet i lada, stall och mjölkkammare, blomkrukor i fönstren och fägelburar hängande i taket, allt som kan tjena till att göra en bostad till ett trefligt hem finnes här. Ett strängt klimats öfvervälande inflytande tyckes ha en mildrande verkan på menniskor och djur. Det finns knappt en häst, som icke tyckes vara född dresserad; man kan knappt träffa på en morrande hund eller en, som skäller, ens för ro skull. En vänlighet, en beskedlighet, en fullkomligt äkta hederlighet lägga band på alla Iefvande varelser och gt dem hyggliga och eftergifna mot hvarandra, lyckliga och glada tillsammans. Det är ej ett litet beröm för Danmark, att krig kän föras här utan marodörer, läger dder eller annat dåligt folk, utan att priset på en enda artikel bli öjdt till följd af den plötsliga och stora åtgången. Ju närmarc jag kommer i beröring dermed, ju förtroligare jag blir dermed, desto starkare blir min sympati för den enkla och anspräkslösa, men verkliga och djupt rotade danska civilisationen. Du möter knappt någon här, som icke synes belåten och förtjenar vara det, och som önskar att, så mycket som på honom ankommer, bidraga till din och alla andras belåtenhet. Hvad in må sägas om klimatets makt, huru mycket jag för min egen del är benögen att tillskrifva det, är det dock tydligt, alt myc ket af detta allmänna välbefinnande måste härröra af en mycket spridd undervisning samt en god, omsorgsfull och liberal regering. Hamlet må säga hvad han vill om sin tids danskar, så är det dock ett faktum, att jog aldrig under sju veck ors tid har sett en enda berusad soldat i den danska armån. De offentliga ställena eller krogarne på Alsen och Sundewed eller för resten i hela Slesvig stå allesammans utsatta på kartan — ett bevis påihuru ringa mån de tillåtas florera. De, som jag besökt, utgöra blott en tillflyktsort för resande, men ej ett tillhåll för Tandstrykare. Det danska ölet är tunnt och helsosamt, och deras supar fylla svårligen det minsta spelsglas. Den danska bonden älskar sitt hem och finner i skötet af sin läsande familj tillräckliga resurser mot de långa vinterqvällarnes tråkighet. Fri från all grälaktig dissentism, nedtynger icke den lutherska religionen detta allvarliga folk: hvarje by utgör blott en enda församling. Kyrkan är föreningsbandet: presten är den gemensamma fadern, läraren och vännen. Prestgården är blott mönstergården i landtbruk:; presten står blott i ringa mån öfver de bönder, som utgöra hans hjord. Utan tvilfvel äro sådana institutioner upphofvet till den faderliga despotismen i Tordna tider: men dessa resultater äro icke förty välsignelsebringande för nutiden, och derföre icke mindre förenliga med den moderna frihetens kraf och det ständiga framåtskridandets tendenser. Ett icke ringa bevis på danskarnes verkliga lycka ligger just i deras omedvetenhet af dess oberäkneliga värde, i deras benägenhet att taga för afejordt, att de ej ha det bättre än andra folk, samt att tro, att deas lugna njutande af tillvaron är alla dödligas gemensamma lott. ——