j ; Ilemnat spelrum till otaliga misstydningar, HULL Hyoslat PICU pUlkkteiekyO IITaARUl, KA UCb) dock icke vara utan intresse, att i en vidtutseende och nästan exempellös strid veta på hvilken sida rätten ligger. Vi nödgas nu här till en början medgifva, att om fråsan Slesvig ännu är oklar för många, har anmark sjelf en icke ringa del deri; det har begått ofantliga misstag och det har visserligen framför allt i redan temligen aflägsna tider, men äfven under våra egna ögon. Ett af de -törsta felen från dansk sida är måhända det, att man så Ing tid tillåtit och sett stillatigande på, att det på de slesvigska förhållandena sattes så till sägandes en tysk fernissa. Det ytliga anslår mängden först, och det är temligen förklarligt, att det blott lösligt dömmande Europa länge funnit det åminstone sannolikt (hvad tyskarne aldrig underläto att högljudt predika), att Slesvig verkligen vore ett fullkomligt tyskt land, så länge t. ex. äfven på officiella danska kartor hertigdömets förnämsta städer voro Schleswig, Flensburg, Apenrade och IHadersleben; ett annat missgrepp — som icke blifvit rättadt, efter att Apenrade ändtligen blifvit återinsatt i sitt gamla ärliga namn Åbenrå, liksom Haderslehen isitt: Haderslev — är att den danska regeringen så litet understödt den danska pressen i Slesvig, att den tvärtom ännu för två årsedan ihärdigt motsatte sig upprättandet afett danskt organ i Flensborg; ett tredje är, att den låtit sig in i de sista tiderna i utlandet diplomatiskt representera gerom diverse holsteinska och slesvigska junkrar, de der naturligtvis vid främmande hof utbredt omkring sig en hel nimbus af tyskeri, vi kunde anföra många fler exempel, och betydelsefullare. Men allt detta hindrar dock på inland i alla fall, och det är det. Under flera hundra år, då Danmarks statsmän : företrädesvis voro tyskar, då armåen var tysk, då raturen och pressen voro det till en del, då kommersen ännu mer än nu låg i tyska händer, då det ingick i sederna att allmänt åtminstone rådbråka tyska, då Rothschild var ett antaget ganska godt namn för det urgamla Roeskilde, då Hörsholm gjordes till Hirsehholm och Köpenhamns närmase lustslott till Friedricksberg, då universitetets flesta professorer voro tyskar, O. 8. V., Värj: Danmark dock i själ och hjerta danskt, och intet bevisar kraftigare, hur en nationalitet är seg och svår att utrota än just detta det danska folkets trofasthet till sitt språk och förblifvande vid hela sin andliga karakter under förhållanden, då en främmande kultur, gynnad uppifrån med alla tänkbara medel, tryckte ständigt på och hade full frihet att arbeta sig i: 1 folkets innersta väsen. Skenet bedrager här om någonsin, och det gör så i Slesvig än i dag. Vi upprepa det, den danska regeringen har begaätt stora fel, kanske framför allt det, att den i den nyaste tiden icke rensat tillräckligt upp i Slesvig; vår anklagelse emot den gåller snarare en alltför långt drifven tolerans och undfallenhet, än för mycken stränghet. Der är äfven i vår svenska provins Skåne en ganska betydlig koloni tyska inflyttingar, men vi absorbera dem i stället för att låta oss af dem absorberas. Vi känna ett exempel för endast tvenne år sedan på tysk oförskämdhet i dess ytterligaste potens från en slesvigsk socken inpå sjelfva jylländska gränsen, der ett par mflyttade tyska landtjunkrar trumfade sig till att så väl i sina förhandlingar med sockenpresten (dansk prest i ett komplett danskt distrikt), som i tvister inför häradsdomaren begagna sig al tyska språket; vi ville se den tyska landtman i Skåuce, som funne lämpligt att träda tysktalande upp på tinget i gästgifvaregården i Andersleben (det är Auderslöf, förtyskade alldeles på samma sätt som Haderslev), eller fordra tysk kommunion af presten i Resleben (Reslöf). -Men om det i sådant fall är en stor skilnad mellan svenskheten, som vet att göra sig respekterad och att vara herre i sitt hus, och danskheten, som ofta drifvit gästfriheten för vidt, hindrar detta ingalunda, att Slesvig i alla fall, fastän kujoneradt af tyskt öfvermod, som man låtit gå för långt, och så att säga öfvermålodt med tysk färg, i sin innersta grund ännu alltjemt kan vara oförändradt danskt, och det är det. När man reser i det omtvistade? landet Slesvig, för att se med egna ögon och höra med egna öron — och i sjeltva verket är det skada, att icke många svenskar gjort det i de sednaste fredsåren, i stället för att bläddra i Allens digra bok och derefter — slå den igen —, inträffar det visserligen, till och med i hertigdömets nordligaste städer, att man på hotellet mötes af 7tysk kultur? i form af en nonchalant hr upppassare, som frågar en: ?was befehlen Sie? — liksom man till exempel i det preussiska Aachen gerna på hotellerna mötes med ett: que demandez vous?? såsom tecken till att der är det den franska nationaliteten som tränger in och trycker på. Likaledes träffar man öfverallt en eller annan platt-tysk landtjunkare, skräflande med-en tvärsäkerhet, som vore han ej blott herre i Slesvig, utan i hela verlden, i skapelsen. I SydSlesvig blir man dessutom postalisch? och ceisenbahnisch? behandlad at tysken. (När vi här bruka presens blir?, är det tydligt, blicket faller detta af sig sjelf, förutom mycket annat.) Men en resande, som vill veta i allmänhet den stora landsvägen; följande denna för ens undervisning bättre och Täm pligare metod, skall man lätt erfara — vi hafva nyligen sett en korrespondent till ett tyskt blad högligen förundra sig i denna sin personliga erfarenhet — att det gifves hela stora delar af detta land, hvarest tyskheten dock så långliga tider arbetat med händer och fötter, hvilka förblifvit alldeles oberörda deraf och der ingen menniska förstår att tala ett enda ord af det stora tyska kulturspråket, ja, att å andra sidan äfven i de delar af Slesvig, som af tyskheten för längesedan äro ockuperade, danskheten dock mångenstädes icke är så fullkomligt tillbakaträngd, som man skulle tro. Vi sysselsätta oss icke här med tet vis, att Slesvig ju kan vara ett danskt hofspråket var uteslutande tyskt, då litteatt vi ej precist mena i dag, ty för ögon-l: litet besked om saker och ting, skall röra l. sig äfven utom hotellerna, väntsalarne och .