Article Image
gifva rätt godt lä; framför dessa hvita bostäder ser man nu den flammande vaktelden och i en egendomlig belysning häraf de ljusblå dragonerna rida fram och tillbaka på sin post. I Jutland vid Vorbasse — sydvest om Veile — föreföll i går en liten kavaller Våra dragoner, en sqvadron, höllo hi string, sadlarne voro aftagna, då plötsliger underrättelse ankom, utt ett dubbelt anta! preussiska hussarer kommo i fyrsprång til; stället. Vårt folk fick brådtom, en del a dem måste sitta upp på osadlade hästar. men de slogos med godt humör och togc till fånga omkring 30 preussiska hussarer. en officer och en läkare. Herre Gud, de: gör så godt, när också vi emellanät få några fångar. Vid detta tillfälle tilldrog sig den löjliga scenen, att en preussisk hussar fick hästen skjuten under sig, och under stridens larm gömde han sig i ett djup: dike; detsamma hände också en dansk dragon, han gömde sig i diket på andra sidan om vägen. När nu striden var förbi och ryttarne ridit bort, reser sig preussaren förelit th ur diket och ser sig omkring åt alla håll; i samma ögonblick stiger äfven den danska dragonen upp; de stå en stund öch se på hvarandra, ty ingendera af dem var rätt säker på, hvilkendera parten vnnnit seger i striden nyss förut; men när de stått så der en stund och sett på hvarandra, hoppar preussaren upp ur diket och börjar springa, och nu var partiet klart: dragonen springer efter honom, slår honom till jorden, tager sabeln af honom och för honom i triumt som fånge tillbaka till förposterna. I Sundeved föreföll den 2 Mars en föroststrid, hvilken var temligen het; dess etoljer äro ännu icke kända, men den var dock icke alldeles för ro skull, ty den gällde för oss att förbli i besittning af en liten skog norr om Rageböl, till dess vi fingo dess träd nedhuggna: detta JIyckades oss också helt och hället. Tyvärr ha vi— senfärdiga som vi äro — låtit alltför många skogar och alltför många gårdar och hus stå qvar utanför Dyppelställningen ; i skydd af dessa står nu fienden och förskansar sig. De underrättelser vi i dag ha från Jutland, visa att Wrangels Pstrategiska skäl? börja antaga betydliga dimensioner. Fienden har nemligen trängt fram öfver Gudsö och Havreballegaard och har kastat våra förposter tillbaka från Krybily och Havreballe, så att han sjelf nu intager sin ställning på en hall mils afstånd omkring Fredericia, nemligen vid Stoustrup och Erritsö. Förpoststriden var allvarsam och liflig, och tyvärr är general Wilster sårad säväl som hans stabschef kapten Hoffmann och 2 andra officerare. Man känner icke sårens beskaffenhet. Såsom man finner, ha vi nödgats draga oss tillbaka; Wilsters namm är en borgen för att vi ha slagits försvarligt: vi veta ju icke med huru stor s a fienden framträngt. Att vi icke ha gjort starkare motstånd vid fiendens föregående framträngande i Jutland hör till de saker, vi civilister här hemma icke förstå; några tillägga generalen i Jutland, general Hegermann en alltför stor försigtighet; är detta händelsen, så är det beklaghgt att kronprinsen nu skall observera kriget under denne generals vingar; ty en så dyrbar persons närvaro kan lätte hgen göra generalen ännu försigtigare, för att omsorgstullt bevara honom. Ni har väl märkt von Bismarcks intressänta yttrande till lord Wodehouse, uit till och med om hvardera hertigdömet skickade lika många representanter som konungariket till en gemensam församling, så kunde detta icke göra konungariket någonting, emedan Slesvig nog har så många danskar. som skola sluta sig till Danmark, att detta skulle få majoritet. I motsats härtill göra civilkommissarierna hvad de förmå, för att undertrycka danskheten och de danska institutionerna. Språkreskriptet är upphäfdt, tyskt embetsspråk, tyskt skoloch kyrkospråk infördt; regeln att en tjensteman skall ha studerat i två år vid Kiels universitet återinförd. Det är ett högst eget regemente den pantregime som föres; man fortfar att årrestera danska tjenstemän: baktalare och förtalare angilva dem såsom farliga och anmäla sig derefter sjelfva till den lediga tjensten; dessa tjenstejägare löpa ordentligen i; käpp om hvem som skall komma först till den bästa och fetaste tjensten, och den gamla leken, som barnen kalla byta gårdar, då man flyttar från plats till plats och tredje man begagnar tillfället att intaga en af de lediga platserna, lekes i största omfång. Ni har sett att en ordnad hop af timmermån och smeder under tillsyn af Flensbor polismästare nedrifvit och till en del förstört det grafmonument, som var rest öfver de fallnes grafvar på Flensborgs kyrkogård, Bissens segerlejon. I; Talependanes Belze, som läser tidningar på ett besynnerligt sätt, har ej länge haft den glädjen att den famöse hr Stegeslöwe (le fameux danois Siegeslöwe) ostördt fortsatte sina tjensteförrättningar, ty så hade denna tidning uppföltat underrättelserna om att segerlejonet sonu ej var antastadt, Rätt intressant var hvad som hände cen af de slesvigsk sterna, hvilken arresterades om natten och släpades från sitt hem i snö och storm. Han förhördes af en preussisk auditör. Då han sade till denne, att han antog att en tyck hade förtalat honom, derföre att han alltid ifrigt kämpat för det danska språkets rätt i Slesvig, svarade auditören honom: Jo, jag förstår mycket väl er verksamhet; jag har spga satt mig in i de slesvigska förhållardena, och jag har tydligen se språk och dansk kultur sträcka sig öfvervägande iända ned till Slien. Då presten uttryckte sin förvåning öfver ati träffa så sunda dsigter hos en preussare, erkände denne att det varen sällsynthet, ?ty i Preussen råder en bottenlös okunnighet om de slesvigska förhållandena7. Ja, den gode auditören har rätt, och jemte okunnigheten den fräckaste lögn! Apropos Slesvig, så ingå från flera dunskar i Paris mycket oroliga klagomål öfver de franska tidningarnes uppfattning; tidningarne säga och kejsaren säger, att Slesvig måste läggas till Tyskland, det öfriga Danmark till Sverge-Norge: detta är hvad alla verier: helst viliaj Folkomröstning, folkDn a prett att danskt j

15 mars 1864, sida 3

Thumbnail