n ettor besparing 1 smallmingSKOSLUAdTiile batttrt örekommer att en betydlig del af guldet ingår de jerniga massorne. Vid nyligen på berg kolan anställdt prof å en sådan vas erhölls hälfen så mycket eM som uti deh 1860 profvade rarkoppåren. erjemte bör erinras att minst älften af kopparens silfverhalt nu går förlorad ti den rika skärstenen (trottstenen). Genom att fyen vid malmens smältning skafta sig metalisk koppar, bör man kunna emotse ett bättre itbringanda af guld och silfver, än då metallisk coppar blott göres i andra smältningen. örrän man här kommit i gång med malmnrikning (hvars införande, till stor förlust förs ergslaget. hittills blifvit af vissa personer motwbetadt) har det icke varit möjligt att tillämpa den Stäpffska meioden i dess helhet. Falun den 2A Februari 1864. V. Eggers. fr TEKNISK TIDNING. fnrehåfi: Silfverlik tennblandning. — Diamantlikt sten-)m kol. — Engelskt fräspulver. — Franskt kamptulikon. ei — Nordamerikanska bankosedlar. — Pergamentsdi pappersfabrik En bok om symaskiner. — Kollodion som lackfernissa. — Bayersk förordning af den 47 Maj 1863, om försäljning af arkaner och skön-1 ketsmedel. a Silfverlik tennblandning. Efter Tournu-Leonard. (Polut. Centralblatt. 1863.) I en till rödglödning upphettad degel kastas 36 vigter fint tenn, och så snart det hunnit smälta. tillsättas 11 vigter klockmetall, krossad till storlek af linsärter; tillsatsen sker småninunder omröring med en jernten, så att lockmetallen må smälta fullständigt i tennet. Slutligen tilläggas ytterligare 53 vigter tenn, och alltsammans omröres kraltigt samt gjutes i ford mar af metall eller sand. Tennet får genomig klockmetallens kopparhalt tillräcklig hårdhet för hb bearbetning till bordserviser och smycken. I j Diamantlikt stenkol. (Repertoire du Chimio appliquee. 1863, sid. IL) Th Ch. Mene har förevisat ett stycke stenkol, som ! blifvit jemförelsevis eldfast, under genomgången s af en masugn vid Creusot. Detta kol. ursprung ): ligen magert, har bibehållit sin naturliga form r och tycks icke hafva fått någon annan tillsats n än rent kol, från de fetare stenkol mellan hvilka n det varit inblandadt då det tillika med vanligs cokes sjönk ned genom ugnen. Det skir glas, med den egna gnissling som utmärker glasmä-lw starediamanter. Engelskt fräspulver. (Bishops Granular effervescent Citrate of Magnesia). c Under sistnämnda titel förekommer i handel : ett slags fräspulver, som har mänga företräden framför det vanliga, till beredande af friäsande sommardrycker och dylikt. Det vanliga bestar af tväfaldt kolsyradt natron och kristalliserad vinsyra; men har det felet att draga fuktighet at ig ur luften och att i samma mån förlora sin fräsande förmåga, när begge beståndsdelarne förvaras blandade: och finnas de i två särskilda pulverbref, så uppkommer vid sammanblandningen en så stormig fräsning, att knappt hinner få glaset till munnen innan ningen upphört. hvarvid en stor del af drycken dessutom fräser öfver brädden; hvarförutan det ej sällan lemnar en oangenäm alkalisk eftersmak. Det engelska preparatet har ingen af dessa olägenheter, ehuru det består af samma ämnen som det vanliga. Det engelska försäljningsnamnet är nemligen alldeles falskt och blott ämnadt att missleda efterapare; det antyder att pulvret skulle I bestå af citronsyra och talk, ehuru det ej innehåller det minsta af någotdera bland dessa beg. e ämnen. Olikheten emot det vanliga härrör lott från beredningen, som hittills varit en fabrikshemlighet. i I För att bereda det, användes väl uttorkad vinsyra och tväfaldt kolsyradt kali, fint pulveriser! rade och i det vanliga förhållandet af 5 till 6. Den noggrannt sammanrifna blandningen fuktas med: högst rektificerad sprit, till hvilken man kan sätta några droppar citronolja för smakens och aromens skull. edan det ännu är fuktigt drifver man det igenom en ståltrådssikt af särdeles fina maskor, och låter det torka vid lindrig värme. Man erhåller på detta sätt ett grotkornigt pulver, som icke fö ändras genom luftens åtkomst och har va t utseende, samt vid beröring med vatten fräser långsamt, men lindA ger ymnig fradga, så länge ännu ett enda korn är qvar. Den dermed beredda drycken ir angenäm och efterlemnar icke minsta lutsmak. Franskt kamptulikon. H Af Jun. wise i Paris. I (Polut. Centrolbl. 1861.) Detta slags vattentäta golfmattor består af guttapercha-affall från galvanoplastikfabrikerna 0. 8. v. eller andra elastiska ämnen, som icke kunnat användas, samt allt slags hår, blånor, och dylikt, men som icke får ha mer än v, högst 1 tums längd. Sedan de kådaktiga ämnena blifvit lindrigt uppmjukade, sammanknådas de med de trådaktiga ämnena och utvalsas till mattor. Engelskt kamptulikon består, som bekant ir, af kautsju och korkaffall; man har jemfö med det franska och funnit följande olikheter: Det engelska är skört och i brottet liknande mandelmassa; det insuger fuktighet tillräckligt för att angripas af mögel och röta; det kan icke lagas om det går sönder; det är föga varaktigt: den gamla massan är obrukbar: det är dyrt. Det frauska är spänstigt och liksom flottigt: det motstår fuktighet; det kan lagas om det ga sönder; det är varaktigt; den gamla massan kan på nytt användas; det är icke dyrt. asken st Oefterapliga nordamerikanska bankosedlar. Gjecperteira de Chimie appliquee. 1863.) Sedlar, som äro tryckta med en enda färg, etterapas utah svårighet på fotografiskt eller litografiskt sätt. Sedlar med flera färger kunna deremot icke eftergöras med annat vilkor, än att den ena färgen efter den andra kan borttagas, medan de öfriga förblifva oförändrade. För att förekomma möjligheten häraf, har man i Nordamerika funnit nog att använda blott två färger, men så att den ena, som är grön och beStår af kromoxid (Cr?0?) nyttjas til bottentryck, och den andra, som är god trycksvärta, nyttjas till öfvertryck. Den nyssnämnda gröna färgen motstår alla syror, utom kokande salpetersyra, men hvilken tillika förstör papperet; den svarta färgen motstår alla upplösningsmedel, utom såpsjudarelut, men hvilken tillika förstör den gröna färgen. Det ges alltså intet medel att afsöndra de bad sedeltrycken från hvarandra och följaktligen ej något sätt att på fotografisk eller litografisk väg eftergöra dessa sedlar. Ad. Winters pergamentpappersfabrik i Mihlberg i Baden. Polytechnisches Centralblatt meddelade i slutet af förlidne år några underrättelser härom, som synas förtjena allmännare uppmärksarahet. Utom vanligt pergamentpapper tillverkar Win ter. genom ett särskildt al honom uppfunnet förfarande, dylikt papper af samma mjukhet. som kläde, och som derigenom liknar kautsju samt kan hopsys till gräsmattor för Turister, lakan för sjuka och barn. 0. 8. v Då pergamentpapper a