Article Image
proe. af dess guldhalt. — Uti B. Kerls 1861 utifna beskrifning öfver processerna vid Rammelserg (Oker) uppgifves, att den första kopparen i medeltal för 10 år hållit 5,4 lod silfyer pr entr och 2:dra kopparen 4,34 lod silfver. Å guldhalten deri lemnas icke någon uppgift. Hela guldtillverkningen vid Oker har til nämnde tid blott föra, ötverstigit 4 skålpund pr år. öfter hr Stapffs återkomst från den utländska regan i Maj 1861 meddelades vid en kort derefter hållen bergslagsstämma det förslag som hr Stapff timnade framställa i afseende å guldets tillgodogörande härstädes, hvilket då väckte mycken uppmärksamhet såsom någonting nytt. Den 2 Augusti samma år afgaf hr Stapff sitt förslag till kopparmalmernas tillgodogörande vid St. Koparberget och vid en den 30 samma månad hålen extra bolagsstämma uttalades den önskan att hr Stapff måtte af grufstyrelsen erhålla uppdrag att uppgöra förslagsritningar till sambrukshytta, hvarjemte hr direktören Molin af bergslaget anmodades att anställa nödiga ansedda förberedande Törsök för de blifvande processerna m. m. På bolagsstämman i derpåföljande Juni 1862 meddelade hr Molin, bland annat, att. sedan den extra bolagsstämman, försök blifvit gjorde, att, genom smältning af svagt rostad skärsten, inbringa större delen af guldhalten uti en liten qvantitet koppar och att dessa försök utfallit mycket tillfredsställande. Att, såsom i tidningsartikeln nu meddelats, hr Molin, redan förr än hr Stapfis resa blifvit be. slutad, udpgifvit den metod han nu följt, var i högsta grad öfverraskande, då under mer än? års tid derom icke förut försports det allraringaste. Hvarföre har man hållit en sådan sak så hemlig? 3:o att den metod som af hr Stapff, efter återkomsten från resan, projekterats, väl grunda sig på samma faktum — guldets benägenhet at! atfö) ja den reguliniskalkopparen — men väsent ligt afviker från den Molinska metoden. Denna s. k. Molinska metod finnes inclusive uti hr Stapffs förslag, såsom synes af den tryckt: broschyren sid. 16 2. — Hr Stapfis förslag fån egentligen ut på att få metalltsk koppar : åde första och andra smältningen, men hr Mo lin har gjort sådan blott i den andra. Fördett: lindamål föreslår hr Stapff afräkning af mal merna, hvaraf man på samma gång bereder sig en gtor besparing i smältningskostnaderna sam förekommer att en betydlig del af guldet ingå i de jerniga massorne. Vid nyligen på bergs skolan anställdt prof å en sådan vas erhölls hälf ten så mycket eM som uti deh 1860 profvad FÖINOPpATEn. erjemte bör erinras att mins ilften af kopparens silfverhalt nu går förlora uti den rika skärstenen (trottstenen). Genom at äfven vid malmens smältning skaffa sig metal lisk koppar, bor man kunna emotse ett bättr utbringanda af guld och silfver, än då metallisl koppar blott göres i andra smältningen. Förrän man här kommit i gång med malm anrikning (hvars införande, till stor förlust fö bergslaget, hittills blifvit af vissa personer mot arbetadi) har det icke varit möjligt att tillämp den Stapfiska meioden i dess helhet. Falun den 21 Februari 18614. V. Eggertz.

12 mars 1864, sida 4

Thumbnail