a ma OY vel OFaLLVISE anfall på CausK område. Till följd af danska regeringens beslu att kapa tyska fartyg, ha Österrike och Preus sen tillkännagifvit för engelska regeringen, at de genast ämna skrida till embargo och ick skola lemna något anstånd till utklarering. För modligen skulle danska regeringen förfara p samma sätt, ehuru engelska regeringen icke ha de erhållit något officielt tillkännagifvande der om. Om afsigten att blockera vissa tyska ham nar hade Layard icke hört någonting — Häref ter framställdes flera interpellationer om fram läggande af de diplomatiska handlingarna i det danska frågan. På en interpellation af lord R Cecil svarade Layard, att det var mer än orim ligt att vilja tilltro regeringen, att hon skull lemna handlingarna till andra boktryckare är regeringens. Om någon handling skulle undan enillas och till skada för statens intresse komm: i orätta händer, skulle icke interpellanten då göra honom först derför ansvarig? Han förkla rade härpå, att tryckningen snart skulle var: fullbordad, och att en del af handlingarna ge nast kunde framläggas. Handlingarna skulle sannolikt kunna framläggas i sin helhet om er vecka. Vidare meddelade Layard i anledning af flera andra interpellationer, att någon tilla telse af främmande makter att framlägga hand lingarna ej var af nöden, men att det var bruk ligt att af höflighet förfråga sig, om något vor att invända deremot. Det hade också skett Till svar på frågan, om alla handlingarna skulle framläggas, svarade Layard, att när herrai ledamöter fingo se handlingarna, skulle till och med den allra nyfiknaste icke begära mera (skratt). Disraeli beklagade, att lord Palmers:on icke var närvarande; han tycktes ju draga sig undan för en diskussion i den danska frägan. Det fördröjda framläggandet af handlingarna kontrasterade på ett eget sätt mot den skynd: samhet, hvarmed handlingarna rörande Krim: kriget blefvo offentliggjorda. Detta är första gången, som man lemnar parlamentet i mörkret i en fråga af så stor vigt. Talaren trodde, att det icke i hela verlden fanns någon församling. som var så illa underrättad som det engelska underhuset. — Naturligtvis önskade underhuset veta, hurnvida det var sannt, att preussarne åter lemnat Jutland och sålunda utrymt den af dem intagna förvända positionen. — Härpå svarade skattkamma: kanslern : Orsaken till, att re eringen icke lemnat nämnda upplysning är, att hon icke är i tillfälle att Jemna den. Den ärade talaren är i allmänhet icke efter sin tid, men tyckes ha glömt den stora olikhet, som inträdt i regerin gens ställning i afseende på ingående underrättelser efter uppfisningen af den elektriska telegrafen, samt? att allmänheten mycket ofta får i tidningar läsa underrättelser, som icke äro nog: granna eller mången gång till en del eller helt och hållet oriktiga beträflande de vigtigaste angelägenheter, innan de till premierministern eller utrikesministern ställda depescherna inträffat. Hvad Jutlands utrymmande angår, så har regeringen visserligen erhållit meddelanden derom, men de äro dock icke så klara och bestämda. att den är berättigade till att säga underhuset nå got om saken. — Lord R. Cecil ansäg underhuset ega rättighet att få veta, huruvidt Englands ära vore komprometterad. — Osborne yttrade: Huru behandlas underhuset? Vi sitta här på våra platser, ha ingenting med de inre angelägenheterna tt göra och försöka förgäfves utleta, hvari re geringens utrikes politik består. Under det man slagtar våra bundsförvandter, står engelska regeringen såsom en likgiltig åskådare och tager, så vidt parlamentet vet, intet steg för att lemna danskarne bistånd. Under det att premiermini-: stern på sin plats i underhuset begagnar hotfulla och skrämmande ord, är landet feduceradt till en sådan ställning, att engelsmannen i hvarje boklåda på kontinenten framställes såsom ett föremål för begabberi. Inom ett par minuter skall amiralitetssekreteraren med sin vanliga vältalighet föreslå en reduktion af flottan. Och ändock skola vi i betraktandeaf förhållandena och premierministerns hotelser nu rösta för krigiska operationer. Jag skall framställa ett förslag, som kanske skall skingra den öfver ministerbänken sväfvande dimman. Jag föreslår att uppskjuta debatten om budgeten för flottan, till dess de Danmark angående handlingarna blifvit fram: lagda, eller, för att nämna en viss dag, tills i dag tre veckor till — Skattkammarkanslern anså at det ej vore brukligt att utan förutgånget tillkännagifvande derom framställa ett dylikt förslag, hvilket vore detsamma som ett klandervotam mot regeringen. — Disraeli instämde. En dom öfver regeringens utrikespolitik borde ej atkunnas genom en nfverrumpling och isynnerhet icke i premierministerns frånvaro. Sedan Ännu flera talare yttrat sig, förkastades Osbornes förslag med VW röster mot 47. För några dagar sedan blefvo fem matroser hede utanför Newgate fängelse i London, för det de den 10 sistl. Sept. på öppna sjön inom det britiska amiralitetets jurisdiktion mördat sitt fartygs kapten och styrman samt kaptenens bror. En ofantlig menniskomassa, melian 30 och 40,000 menniskor, hade infunnit sig för att åse afrättningen. Fyra af brottslingarna voro från Manila, den femte från Levanten. Sju matroser hade blifvit. dömde till döden för mordet, men två blefvo benådade. OLEN. Den 15 Februari var en insurgentafdelning af några hundra man samlad vid Groec, en liten stad, belägen 5 mil från Warschau, hvilken afdelning till stor del skulle förses med vapen, som funnos undangömda der. Ryssarne erhöllo underrättelse ärom, öfverföllo insurgenterna och nedhöggo såväl de beväpnade som de vapenösa. Bedoare uppfångade de 50 flyktingar, hvilke fördes till Warschau. Vid marschen senom staden sjöngo fängarne den bekanta religiöst politiska såogen ?Boze cos Polske? med högtidligt allvar. Ostsee Zeitung berättar, att Zychlinekis ryligen förstärkta insurgentafdelning (?Warichaus barn?) i början af Februari anfölls sf ett ryskt detachement i en skog några nil från Warschau och blef spräng, efieremnande många döda och sårade. Zychinski föll i ryssarnes händer och befinner ig nu i citadellet i Warscheu, för att undergå ansaknving. Furst Sapieha berättas ha flytt ur sin ångenskap i Lemberg, hvilket skall ha tillsått sålunda. Den 18 Februari på aftonen egärde furstens gemål vederbörandes tillåtelse att få taga afeked af honom, emedan on sade sig skola afresa. Detta beviljaes och mötet egde rum i presidialbyrån, varpå furst Sapieha skulle återföras till ingelset af en fångknekt. På vägen till elien bad fursten sin bevakare att få gå in domstolens kansli för att tala med en af enstemännen. Fångvaktaren anade ingen ng, utan samtyckte härtill samt väntade oder tiden i förstugan; men då han icke å länge hörde af fången, blef han orolig ch försökte öppna dörren. men den var —-— a Hö LL TV HH OLLON dd Ft LI N5O fa rg es