För. att motvåga detia framdret England ): Garibaldi oeh rörelsepartiet, som under dess beskydd verkställde eröfringen af Sicilien och Neapel. För att bringa Frankrike il förlägenhet, som med sina soldater ännu fortfaranda höll Rom besatt, förmådde Englaod Victor Emanuel att i sin ordning äf ven besätta de öfriga påfliga provinserna och Garibaldi forcerades att tåga mot Rom. Under Englands ledning fordrade de öfriga makterna att Frankrike skulle draga sina per tillbaka från Syrien. Öfvertaladt af England följde äfven Spanien Englands exempel, och undandrog Frankrike sin medverkan vid expeditionen till Mexiko; ehuru föret då fransmännen gått för långt, för att kunna draga sig tillbaka. Alla dessa Englands intriger förblefvo dock utan verkan så länge det ej kunde hota Napoleon med en fiendtlig koalition, så länge Ryssland och Frankrike stodo till hvarandra i ett vänskapligt förhållande, som hvarje ögonblick kunde förvandlas till en ofoch defensivallians. Polska insurrektionen lemnade England det bästa tillfäliet att fullfölja sin plan. I första ögonblicket visade Erankrike en vacklande hållving och nöjde sig med att re kommendera Polen åt kejsar Alexanders ädelmod. Till en början åtog sig det förrädiska engelska kabinettet den polska fråan; emedan det fruktade, att — den skulle flitva en till försoning ledande brygga emellan Petersburg och Paris. Men då Napoleon, slutligen gifvande vika för händelserna och påtryckningen af hela det fränska folkets opinion, började intervenera på diplomatisk väg, talade äfven England ur samma ton, dock ej längre än till dess det sett vänskapen mellan Frankrike och Ryssland vara öhjelpligt undergräfd. Ehuru Nepoleon insåg detta, låtsade han sig dock tro på möjligheten afen förlikning med det ryska kabinettet; men då den sista ryska svarsnoten gjorde detta till en uppen bar omöjlighet, och Frankrike till England och Österrike framställde sitt förslag om en vägrad mellankomst, så var England den första att draga sig tillbaka och öfvergifva det olyckliga Polev, som redan löst sin app: gilt såsom faktor i Englands politik, då det tjenat att söndra Napoleon från Petersburger hofvet, hvarigenom för honom nu mera ej återstodo andra alternetiver än att hastigt afsluta ett nytt förbund med det tvetydiga Baglend eller. ock förblifva i overksamhet 0 en gång försökte Napoleon hjelpa sig utur detta: dilemma förmedelst projektet om en allmän europeisk kongress, men med stolthet och skoningslösa ord tillbakavisade England detta föralag, under det att detsamma på samma gäng lät honom förstå, att det förberedde en koalition emot Frankrike och att redan Ryssland, Preussen och Österrike stodo pä dess sida. Men pg samma sätt som polska insurrektionen korsat kejsar Napoleons planer, så paralyserades äfven Englands framtids projekter genom danska konungens död. England drog sig tillbaka först från pol ska frågan, derefter från förslaget om en kongress, det föregaf, att det endast ville sysselsätsa sig med sig sjelf och sina egna angelägenheter, men åsåg med. hemlig tillfredsställelse Frankrikes frukilösa försök att åtminstone åstadkomma en partiel kon regs. England visste dock alltförväl, att reuesen och Österrike skulle just genom dess eget exempel uppmuntras att efterfölja detsamma och afslå inbjudningen till en köngress. Nu deremot betalar Frankrike England med samma mynt. Frankrike drog og nem: ligen tillbaka från den dansk-tyska frågan, oeh nu vill det äfven lika litet blanda sig uti Preussens och Österrikes krig mot danskarne, som yore detta en. fråga, hvilken ej på ringaste sätt rör detsamma. Napoleon klappade dels några gånger på dörren till engelska kabinettet, dels skref han nägra egenhändiga bref till drottning Vietoria, för att förmå England tillbakataga sitt afelag och deltaga i kongressen, England förblef obevekligt. -Nu deremot är det England, som enträget Och förgäfves uti Paris framställer sina förslag om gemensämt och aktivt uppträdande emöt tyska förbundet, Österrike och Preussen uti den dansk-tyska frågan. Det hade blott behöfts ett enda ord ntaf Napoleons mun för att afböja kriget och förhindra öfvergåogen öfver Eidern,. Napoleon teg stilla och uppmuntrade derigenom Österrike oeh Preussen att afslå alla Englands medling:förslag, Nu då kriget redan utbrutit, vågar ej England att skynda till danskarnes hjelp, fuktande att Napoleon skall gå öfver till det fiendtliza lägret. Rollerna hafva ombytts, men nu är det Napoleon, som hötar ogland med en koalition. rilka sära följderna af denna rivalitet mellan dessa två mägtiga veststater? — Under denna rivalitetsshämmande inflytande på händelsernas gång utgjuter Polen sitt ädlaste blod och våra bröder, danskarne, kämpa en förtviflad, olika kamp, under hvilken de hafva allt skäl att fråga, om Europa Mifvit alldeles törsoffadt; om det icke mera finnes den ringaste känsla för rätt och rättvisa i verlden, och om de hvilkas intressen både för nutiden och framtiden helt nära beröras af det nu föröfvade våldet, blifvit till den grad förblindade, att de iekekunna se och icke våga tänka, och icke besinna att ett ädelt och naturligt uppträdande från deras sida skulie varit egnadt att lösa den pr doka förtröllning, som håller Europa ången . samt bringa klarhet och reda i ställningen. X, Rättegångsoch Polissaker. ! Eli större tumult på. Gölgatan.