mast jemförligt med det år 1857 i dagen bragta förhållande, att åtskilliga spekulanter gjort 50 åriga skogsköp mot penningar, erhållna på blanko-kredit. Dessutom skulle det sannolikt menligt inflyta på vilkoren för det blifvande lånet, ty vet längifvaren, att låntagaren har en inom kort förfallen skuld till betydligt belopp, så har låntagaren intet annat val än att betala dryga vilkor eller att gripa till omsättning efter omsättning. Hur man än ser saken, eå blir den klarare och ställningen tryggare, om man upptager antingen en mindre del af det stora lånet på lång återbetalningstid eller gör en upplåning mot korta obligationer till något högre vilkor. Framgången af så beskaffade lån beror dock på hvilka andra låntagare må finnas i marknaden, och det är just derför en egendomlig företeelse, att jäst nu finna riksbanken, som under en ängre tid fullföljt ett väl arrangeradt strypningssystem, uppträda på allvar och erbjuda allmänheten 5 procent på 4 månaders opp: sägning, hvarigenom rikegäldskontorets oblitioner utträngas ur marknaden och riksanken vinner tillfälle att ytterligare draga in bankens sedlar ur rörelsen och förvärra ställningen i landet.