UTRIKES. ENGLAND. Från London skrifves den 5 dennes till Kölnische Zeitung: 4I City är man öfvertypad öm, att England icke skall blanda sig kriget mellan Tyskland och Danmark. Jag hör deremot från ett väl underrättadt håll, att ministrarne ändteligen hafva beslutit sig att komma Danmark till hjelp med handling. Denna underrättelse stär dock i strid med ministrarnas yttranden i gårdagens parlamentssession, och jag kan ej säga något bestämdt om hvad som framkallat denna omkastning. Underrättelsen sjelf har jag, som sagdt är, mottagit från den bästa källa. Med Paris underhandlas fortfarande, dock skall man der ämna hålla fast vid det hittills följda sättet att gå tillväga, intill dess engelska regeringen gått så långt, att den Omöjligt kan draga sig tillbaka. Man har i dag här mottagit bref, hvilka försäkra, aft Sverge. blott väntar på en vink från England; för att ila Dantnark till hjelp. Måhända väntas äfven denna vink från Parig.4 TYSKLAND. Bayerska förbundsdagsrepresentanten v. d. Pfortens betänkande i folsteinska arfföljden går ut på att tlörklara Londonprotokollets erfföljd för ogiltig i Holstein, samt att erkänna hertig Fredrik och gifva hans sändebud, hr v. Mohl, en röst på förbundsdagen, sterrikes. och Preussens minoritetsförsla är blott ett enkelt förkastande af v. Pfortens betänkande samt ett yrkande på förnyad diskussion af frågan. Båda de sachsiska kamrarna hafva uttalat sig för hörtig, Fredriks erkännande, och ministern von Beust har i anledning deraf yttrat, att de tyska stormakternas lysande vapenbragd i Slesvig pladde honom, och att den gagnade det hela, genom att befria befolkningen och fördrifva danskarne. Om alla förbundsdagsregeringarne hade röstat som Sachsens den 14 Jan., så skulle nu de sachsiska trupperna stå som förtrupp i Slesvig. Ett närmande mellan förbundsdagens flertal och de båda stormakterna vore omöjligt så länge dessa vidhöllo Londonprotokollet. Också synes det blifva allvar af mellanstaternas separatkongress i Darmstadt; endastiBuden synes sinnesstämningen vilja förändra sig till förmån för Preussen. Ännu föreligga icke många berättelser om det intryck, som Dannevirkeställningens upppoanda gjort på åtskilliga ställen i Tyskand. Att man i Holstein oeh Hamburg har jublat, töljer af sig sjelf; i Berlin deremot synes man nästan keafva känt en v:sg häpenhet öfver denna tilldragelse. I bref derifrån. meddelas, att man i början ej ville tro å berättelsen derom; men då tviflet icke ängre var möjligt, uttalade man utan omsvep den förmodan, att Wrangel låtit narra sig, och man gick till och med så längt, att man förmodade att österrikarne hade varit med om att föra den preussiske öfverbefälbafvaren bakom ljuset. Itörsta ögonblicket syntes man föröfrigt der halva trott att krigetnu var slut med ens, och några tidningar uttala äfven. en dylik åsigt. Sednare kom man emellertid ait tänka på Dybböl och Als samt på den roll som dessa ställningar spelat under det förra kriget, och de isynnerhet af börsen närda fredsförhoppningarne började efterhand åter att försvinna. t