alt till höga pris inköpa sjuka djur, ansåg talaren obestridligt. (Slutet följer.) iom undervattien-telegrafiens närvarande ståndpankt. (Efter Revue des dewr Mondes.) (Slut från gårdagabl.) Det skepp, som lastas med telegrafkabeln, måste ega stark drögtighet i förhållande till den tyngd det mottager; ty lasten upptager en betydlig plats. Till en längd af omkring tusen kilometer synes ett afväpnadt ånglinieskepp vara särdeles lämpligt emedan det går stadigt på vattnet — en ovärderlig fördel i betraktande af den ovanliga tyngd det bär i aktern. Maskinen måste vara i fullkomligt godt stånd och ega ett myeket stort öfverskott af kraft, för att ett tillfälligt haveri icke måtte vara tillräckligt att hindra arbetets utförande. En pumps tillstoppning, en ventil, som kommit i olag; kort sagdt: hvart och ett af dessa små ofall, som under vanliga förhållanden äro utan betydelse, kan noder nedsänkningen blifva en orsak till uppehåll och kanske till förlust. Fartyget måste vara mycket starkt för att kupna gå mot vinden, strömmarne samt ebb och flud, och mycket jemngående för att icke anstränga den. från aktern vedhängande kabeln och manskapet, som handterar den. Arbetet med nedsänkningen bidrager betydligt till att öka skeppets slingring, och en hvar vet att ett skepp med skruf, som mer än andra är lämpligt vill detta arbete, alltid sliograr på ett obehagligt sätt. Telegrafkabeln instufvas i det nedersta skeppsrummet, temligen längt från maskinen, hvars värme skulle förderfva den. När det inskeppas, samman: rullas det som en ofantlig bobin, af hvilken hvarje hvarf afvecklas, efter som kabeln faller ned i vattnet. Från det nedersta rummet ledes det app på däcket medelst rörliga hjul, och rullas flera gånger kring stora vindspel, försedda med rep till att minska hastigheten. En karl passar på repet, stramar det eller gör det mera löst. Då stampniogen är etark, höjer och sänker sig skeppiss akter skiftevis och drager kabeln med sig i sina rörelser. Hela detta arbete är särdeles enkelt, så länge det är godt väder och dagsljus; då maskinen är god; då nedsänkniogsrefven är tillräckligt stark, och arbetsmanskapet talrikt och öfvadt; men om det är stark sjögång, om natten är mörk, om manskapet har svårt att hålla sig uppe på däcket, är det svårt att undvika att ned sänknicgsrepet blir för litet elier för mycket spändt och att det verkar stötvis. Om i detta ögonblick rullarne komma i oordning ner2 i skeppsrummet, om en knut vecklar sig in mellan nedsänkningsrepen, är det föga sannolikt att kabeln kan uthärda detta. Allt beror således på vädret, och då nedsänkningen af den längsta telegrafkabeln ieke kan draga om mer än åtta dagar, inser man lätt att erfarna sjömän alltid under loppet af gommaren kunna finna den nöd vändiga räckan af dagar med godt väder. Längden al den nedsänkta kabeln bör alluid öfverstiga det verkliga afståndet mellan de båda landfästningspunkterna. Då arbetet ledes väl och gynnas af vädret, bör man förutsätta en förlust af 10 till 12 i djupt vatten; men ofall kunna inträffa, hvarför det är bäst att inskeppa ett öfverskott at minst 20 H af det afetånd, som skall beläggas. Vi hafva nu framställt alla växlingarne i fabrikationen och nedläggningen af en under: vattensledare. Då kabeln är nedsäokt och börjat begagnas, är elektrikens arbete ännu icke förbi. Han måste vidmakthålla den förbindelselinie han nyss inrättat. En lång tid trodde. ingeniörerna att en nedsänkt telegrafkabel kunde hålla sig uten att förändras, och att man efter femtio års förlopp kunde finna den i lika godt stånd som då den nedlades. Detta förbåller sig emellertid icke så. Utan att räkna de lätt reparerade ofsll, som hafvets våldsamhet åstadkommer på iandfästningspunkten, har man vidare att.befera urladdningarne af luftens elektricitet, som kunna slå ned i kabeln, uppbränna led ningstråden eller borra hål iisolatorn, Men hvad ännu värre är, sjelfva den till tele graferingen använda elektriciteten upplöser småningom guttaperchan öfverallt der detta ämne redan har ett litet fel, och förstörelsens verk sker så mycket hastigare som den elekInska strömmen är kraftigare. Skadans framsteg blir långsammare, om man företager telegrateringen med mycket svaga strömmar, men huru svaga de än äro, skall dock ledningstråden förr eller sednare biifa sönderirätt. Det skulle utan tvifvel vara djerfi att angifva en bestämd gräns för telegrafkablarnes varaktighet, om den orsak, vinyss omnämnt, vore den enda som kunde förstöra iem; men det fiones många andra faror, som hota dem, faror, som ligga utom de menskliga beräkningarne och vettenskapens hjelpkällor. Såsom exempel vilja vi anföra et för icke länge sedan iaträffade afvrottet i telegrafkabeln -från Port-Vendres till Aljer. Denna ledare, som hade varit nedagd i mer-än wå år, var ännu nästan lika felfri sota företa dagen, då ett afbrott plötsigt visade sig till följd af en storm, som ybserverades på Medelbafvets båda stränjer, och förbindelsen blef helt och hållet wfbruten. Då de vid båda ändpunkterna inställda elektriska försöken icke gåfvo till tckligt bestämda upplysningar, beslöt man tt upptaga den från midten i tarvatten vid de Baleariska öarne, der det ej är tort mer än 150 meters vatten, Dett arete lyckades, och elektrikern kunde skalfa ig visshet att brytningen hade skett mellan Mabon och :Algier, på långt afstånd från tranden, följaktligen i hafvets stora djup. Det är emellertid omöjligt ait vaitnet kan fva kommit i rörelse till ett djap af två wWwerm—nnonnnnzaamqmq,,,R—qa2q Rh nn Tr nm wmon LL LO MM —————-.--————— 2 O——. 2-2 -—-K-?222 2 22! es em ma ———— Ch beat DD fn Hg rr rr Jr sa MH ALFA PR ert bd et ht Vt DD Sh MM adel r kl i u