(Slutet följer.) ee — (Insändt.) En besynnerlig ooh oförsynt industri. Ett industriföretag af egen art, som redan en tid bortåt bedrifvits i åtskilliga landsortsstäder, har nu äfven börjat sin verksamhet i hufvudstaden. Några af de stora tidningarne ha redan derom yttrat några ogillande ord, dock mer på skämt än på allvar. Då emellertid industriidkaren bär krage, bör både företagets halt påpekas och vederbörande domkapitels uppmärksamhet derå fä stas, hvilket det åligger att vaka öfver underlydande presterskap. Industrien bestär i att öfvertala folk att till br S. M. adjunkten offra penningebelopp från 10 till 150 rdr mot erhållande af aktier i ett företag, hvars eytte uppgilves vara utgifvande af Svensk Öriginallitteratur?, bestående i ingenting mindre än historiska och religiösa arbeten, romaner, novelier, planschverk, poesi, broschyrer, biografier, resebeskrifningar? m. m. Ur adjunkten åtvöjer sig anspråklöst med 12,000 rdr, hverå han utgilver aktiebref, hvilka hafva följande märkliga egenskaper: de få hvarken transeller hypothiseras? (sä lyda orden), betalas först efter fem år, men då endast derest de sex månader före förfallotiden uppsägas skriftligen till hr adJunkten, hvars vistelseort då kan vara kinkig nog att få reda på. Detta är ju rätt fifigt tillstäldt. Vid ett nyligen arrangerad; sammanträde å offentligt ställe, dit åtskilliga personer blifvit inbjudna, utan att veta hvarom fråga var, tillfrågades hr adjunkten, buruvida det endast var hans egna originalarbeten, hvilka med dessa penningar skola förläggas, samt huruvida icke företa jget åsyftade bildandet af ett aktiebolag för det uppgilna ändamälet, i hvilken händelse aktiebolagslagen borde tillämpas, en direktion utses, att granska de arbeten, som skola förläggas m. m. Härå afgafs ett undvikande och svassande svar. Det förnekades att före taget hade naturen af aktiebolag, ehuru ordet aktie tydligen står tryckt på aktiebrefven; det hela vore blott ett ?vänskapligt srrangemang o. s. v. Det tal, hvarmed uppmaningen till teckning inleddes, var ett sammelsurium alt fraser om framåtskridande idger, lofordande af företaget, såsom (lyckligtvis!) det enda i sitt slag inom fäderneslandet, och bäteka utgjutelser emot förläggare, specielt mot en, som ej tillbörligen lärer uppskattat värdet af Lars Johans Litteraturea?, och hvilken särekildt apostroferndes för det han byggt stora hus, på originallitteraturens bekostnad naturligtvis. Det hela är helt enkelt ett oförsynt försök att åt mannen hoptigga tolitusen rdr (öfver! 4000 äro redan samlade — eller tecknade), mot på skrufvar ställda betalvingsvilkor, hvilka göra återbetalniogen ytterst problematisk, Hr adjunkten ensam utfärdar aktiebrefven och uppbär samt — anväader pennvingarne, hvilka i händelse af hans död infrias genom ärlig essurance?. Men huru går det med infriandet om hr adjunkten lefver? Det hela är en imitation af den ceiebre apotekaren Riis industri, endast att den sistnämnde tryckte först och utprånglade sedan, då här sker tvärtom; ty af aktiebrefven kan ej utrönas, huruvida pengarne äfven skola beticka de redan publicerade produkterna af ?Lars Johans-originallitteraturen?. Al de penningar, som vid det förenämnda tillfället inhöstadee, strök en god del sednare på qvällen på ett föga presterligt vis och under föga presterliga later. Själasörjarekallet vioner sannerligen ej i anseende genom en sådan representants uppträdande på ett sätt, som här ingalunda är veskrifvet med öfv. rårift, utan tvärtom, och derest S. M. adjunkten ännu är qvalficerad att tjenstgöra, borde konsistorium I Westerås, vader hvilket kan lärer höra, tillhålla bonom alt sköta eitt kall, eller afsäga sig kappan och kragen, innau han reser land och evand ikriog för att drifva sitt opresterliga yrke, Bland andra, hvilka i dag för slagsmål voro inkallade till poliskammaren, inställde sig tre personer, nemligen skomakargesällen August Norman samt arbetskarlarne Johan Lindblom och Carl Johan Carlsson, hvilka i går afton inne på bränvinsmags:sineti huset n:r 21 Stora Nygatan efter uppkommet gräl levererat hvarandra en het drabbning. Ehuru Norman var ensam på sin sida mot de andra båda, som voro allierade, hade han likväl segrande gått ur bataljen, utan att erhålla några svårare skador. Hans ansigte var blott till vigenkänlighet sönderklöst Normans antagonister deremot hade flera plåsterlappar i sina ansigten, hvilka för öfrigt skiftade i alla regnbågens färger. Någon redig berättelse om hvem som börjat slagsmålet kunde ej vinnas, ty alla tre påstodo, hvar för sig, att ban först blit vit förolämpad. Målet uppsköts till annan dag för inkallande af vittnen. — En åkardräng vid namn Japsson hadeidag 2 Sf Tas Il ITA mm mA mn