det fordrar en mindre längd ef tråd och är följaktligen mindre dyr; det fordrar icke en så lång räcka af dagar med godt väder för det svåra arbetet med nedsänkningen; slut ligen gynnar det telegraferingshastigheten. På mindre djup frestar det icke så starkt på kabeln medan den nedsänkes, och regelbundenheten af djupen törebygger de farliga tilifälligheter som förekomma vid nedsönk ningen. Längden är utan tvifvel en omständighet af vigt; emellertid kan den vara underordnad andra konsiderationer, så länge den ej öfverstiger fem till sex hundra kilometer; ty då först blir det försinkande, som verkas af hafvets strömmar, till besvär för telegra feringen. Man måste anse djupet vara af större vigt; är det alltför stort, utsätter det för faran af brytning, det försvårar, ja, helt! och hållet förhindrar lagningar; är det för ringa, skyddar det icke tillräckligt mot fri villiga eller ofrivilliga skador, som förorsa kas af skeppsankarne. Den lämpligaste vattenhöjden synes vara 200 meter; men det finnes knappast något verldshaf på vår jord, hvari man på långt afstånd från kusterna kan beskritva en horisontal linie på 200 meters djup. Man bör isynnerhet söka undvika utomordentligt stora djup, de plötsliga vexlingarne å hafsbottens yta och låga grund, der ledaren ej är tillräckligt skyddad. Fastgörandet vid landet förtjenar en syn nerlig uppmärksamhet. De vigtigaste försigtighetsmåtten i detta afseende äro: att man undviker skarpa klippor, som kunna sönderskära metallbeklädnaden, en gytgig botten, som kan utöfva ett skadligt kemiskt inflytande, samt de kuster på hvilka hafvet våldsamt rusar in: att man håller sig på afståod för ankarplatserna, af fruktan för skeppsankare, och att man aflägsnar sig fråa de vulkaniska sträckor, der man utsättes för att hbafsbotten rör sig. De faror, som hota en tefegrafkabel vid stranden, äro så omvexlande, att endast erfarenheten kan lära ingeniören , hvilka stränder han: bör frukta och hvilka medel han kan använda. Slutligen bör man vid valet af riktningen tänka på de vådor som kunna inträffa vid nedsänkningen. På vissa sträckor afhatvet herrska ständiga strömmar och vindar; på ett ställe förekomma ofta dimmor, ett annat genomfares af simmande isberg; några haf äro endast tillgängliga om sommaren. (Slutet följer.) —— ARNE