sjön vara farligare än om nordens länder höllo samman i fred och endrägt. Hansan var född antiskandinav, och vi skola se hur den genom århundraden konseqvent full följde sin sluga söndringspolitik i de nordiska länderna (i våra dagar är det framförallt Preussen som öfvertagit denna tradition och som per fas et nefas fortsätter den gamla urtyska taktiken i sådant afseende). Redan under Magnus Eriksson i Sverge och konung Waldemar i Danmark drefvo hanseaterna med stor framgång detta sitt spel. Understödjande Magnus med sitt moraliska biständ, lånande honom äfven penningar på hårda vilkor, tubbade de likväl på samma gång Waldemar till att aldrig gifva en härs: mån efter i sina äregiriga planer, framförallt på återeröfrandet af Skåne, Halland och Blekinge, hvilka 1332 gifvit sig under svenska kronan, föranledda dertill af de redan då huserande holsteinska gr-fvarnes förtryck. Waldemar återvann slutligen är 1360 dessa provinser genom ett arrangement? med: Magnus och utan svärdssleg — rimkrönikan beskrifver hur folket efter detta spottade etter Magnus och kastade åt honom med rutten kål för hans feghet och för hans landsförräderi; leken slutade med att den danske konungen slutligen tog Öland och Gotland med — detta var emot hanseaternas beräkning, och hansestaden Wisby fick dyrt betala det —, men svenska kronan blef plundrad på kuppen, och efter Magnus kom, till hansans glädje och rättmätiga förhoppningar, den första tyska konung på Sverges tron. För första gången se vi här den svenska aristokratien i nödens tid kasta sina ögon!åt Tyskland, såsom det land, derifrån hjelpen skulle komma med en eller annan liten dussinfurste. Det blef tyvärr eedan en olycklig vana, och vårt land har fått böta derför. Tjugofyra män af Sverges mäktigaste adelsätter hastade, då de ef Megnus Eriksson blifvit fördrifoa ur landet, öfver till Meklenburg och erbjödo Albrecht, konung Magni systerson, att taga folkungarnes tron i besittning. År 1363 anlände denne sednare ill Stockholm och hyllades följande året på Mora sten till konung af Sverge. Hanseterna, hvilkas verk detta konungaval, enigt trovärdiga författare, väsentligen var, riumterade högljudt; Swir haben in Schweden einen himmlisch schonen Sieg erfochent. TRON väDD Ok BPT BRA