SO RT TM EN BYRVINVFKG VV meter, en tid, som blef längre och längre allt efter som kulan kom djupare ned. Så: lunda åtgick vid pass en minut för att låta den nedsjunka från 900 till 1000 meter, en och en helf minut från 1900 till 2000, två minuter från 2900 till 3000. Då kulan hade nått botten, fortfor snöret ännu att upprullag, men då med likformig hastighet, ty det upprullades nu. endast genom strömmens inverkan, och tyngden hade dermed intet att beställa. Denna lag för tiden tillät lodning på hvarje djup; om ej någon stöt angaf det ögonblick då kulan nådde botten, antydde kronometern att man borde stanna. Snart företodo de sjömän, som genom lång öfniog voro skickliga till detta arbete, att på den minsta skälfning isnöret observera det ögonblick då kulan stötte mot botten. Emellertid kunde man ännu hysa tvifvel om noggrannheten i dessa lodningar; ty det fanns ej något påtagligt bevis för att man hade nått botten. fn officer vid Förenta staternas marin, Brooke, afhjelpte denna brist penga uppfinnandet af ett lodningsredskap, estående af t:enne delar, ett jernrör och en kanonkula. I det ögonblick röret stöter mot en hård kropp, lossnar kulan och affaller ef sig sjelf, och då kan röret, som endast har en ringa diameter och icke gör synnerligt stort motstånd mot vattnet, dragas uppmed linan: Det har på sin undra sida en fördjupning, som upptager några små partiklar af den botten, hvarpå det hvilat. Man hade sålunda icke endast visshet om att hafva nått botten, utan också ett prof af denna botten, och man kunde äfven samla några vattendroppar, som voro hemtade från dessa stora djup. Man inser lätt att dessa observationer fordra enytterlig noggrannhet och enstor skicklighet, som endast förvärfvas genom öfning. Oceanen är sällan lugn; man måste ofta arbeta under starkt vågsvall, med vindar, somdrifva skeppet framåt, eller midt i strömmar, som bringa det ur sin rätta kurs. Det är derföre af vigt atthandla så skyndsamt som möjligt, och för att kunna detta, använda engelsmännen em metod, som inågön mån efviker från Brookes. De mäta nemligen djupet genom att nedsänka ett tungt och bredt blylod med en tunn och lätt lina, som knsppäst kan: bära det; när detta lod nått botten; hala de upp det med armarne: eller: med ett vindspel; till dess linan. brister; det är klart att linan i detta ögonbliek är så nära lodrät som möjligt; den beskrifver icke mera de: våglinier som strömmarna förorsakat. För att erhålla ett prof på bottens beskaffenhet nedsänker man ett lod med ihåligt rör, utan att bry sig om djupet. En lodning på 4000: meters djup kan genom denna metod verkställas på mindre än fyrtiofera minuter. Vi hafva endast få år haft medelatt mäta hafvets. stora djup, och den franska, engelska och amerikanska marinen hafra redan upptagit en mängd mätningar medelst lodning; men dessa arbeten, som till största delen företagits för att undersöka påtänkta telegrafanläggningar, stå icke i något samband med hvarandra. Ingen har tagit sig för att göra-en Pplanritniog af ett haf, såsom man ritar en karta öfver ett land, hvilket oupphörligt genomfares af resande. tedelhafvet är temligen noga kändt; det är nära nog säkert att der iogenstädes finnas större djup än 3500 meter. I Atlantiska hafvet harman funnit mycket omvexlande djup, sällan öfver 6000 meter, men alltid mer än 2000, med undentag af en temligen obetydlig sträcka i närheten af öarne och långs fasta landen. Man märker i allmänhet att vattnet hastigt uppnår ett utomordentligt stort djup vid de branta kusterna; t. ex. vid de Azoriska öarne, Madeira och Bermudes-öarne, söm -äro af vulkaniskt ursprung och som böja sig plötsligt och så att säga direkte -ur en mycket djup dal. Deremot är hafsbotten i närheten af andra ögrupper snska långgrund. Så har man i hafvet vid Java, mellan Singåpore och Batavia, kunnat nedlägg: en telegrafkåbel:af 900-kilometers längd, utan att finna etthundra meter djupt vatten. Det återstår ännu omätliga sträckor att undersöka ; hittills hafva de djupaste lodniogar bland dem, som ega någon tillförlitlighet, icke öfverstigit 8000 meter. Några toppar -af Cordillerasbergen höja sig nära ra 00 meter öfver hafsytan; Himalayas hög-se sta spets stiger till 7824 meter. Laplaces Ng förutsägelser hafva således mycket nog-I!P graunt blifvit bekräftade. : Man skulle tro att de lefvande väsenden, I som tränga ned i dessa svindlande afgrunjfa der, måste undergå en betydlig förändring i gestalt och inre sammansättning. I sjelfva ti verket tilltager lufttrycket med litet mer än j fy På atmosfer för hvar tionde meter, som man! Ti kommer ned under vattnet; på 4000 Kertu ljup tryckas kropparne med en styrka a (00 atrosferer. DR ett djäp af 10,000 meer skulle en luftblåsa inskränkas till ett sålzf itet omfång, att den blefve tyngre än vattge ret, och den skulle, hvad som nästan synes 16 fattligt, rulla på botten likt en blykula. j fö! Imelertid får man icke göra sig öfverIrifaa töreställningar om erkan af ett såde lant tryck, och för att uppskatta det tilllja, ift rätta värde, måste man taga andra jemup örelsepunkter. Vi äro vana att anse ett) me ryck uf: 15-20 atmosferer såsom mycket! etydligt, då det verker på ett elastiskt före-! da nål, t. ex. en kopparkittel, och vi hafvalint tdast ett svagt begrepp om det motstånd BA ästa kroppar kunna göra utan att krossas. en Itt tryck af en atmosfer svarar mot en vigt i Ho fen kilogram pr qvadratcentimeter. Man de än således antaga, att den finaste mensk-att ga hud kan utbärda tyngden: af 50 till 60 lar tmosferer utan attbrista. Hvad beträffar St flösa kroppar, som endast tryckas i en:yvet nda Tiktning, så fordras det omkring. 100 ick ilogramtner pr qvadratcentimeter, det vill fog iga 100 atmosferer, för att krossa en tegelj ege ten eller ew kalksten, 8 till 400 för trä, 13 000 för jere och 10,000 för gjuten metall. nig mn de föremål, som utsättas för att krosI up) 23, blifva understödda i: alla-riktningar och rop ndast kunna såmmanpressas (såsom fallet ett ri med dem påshafebotten), fordras det en der rycket starkare kraft. Sålunda erfordrar! en enkla: och vanligs operationen att slå in spik i ett härdt trästycke, eller att af-). 7 lippa en jerntråd med en-kniptång, en!q raftutveckhne: af flera tusen atmosterer.! y.. EA mm -— Mr rm KR KA EE bat —N må