STOCKHOLM den 4 Febr. Både preussare och österrikare tillbakaslagne. Genom telegrafen erfar man nu, att österrikarne icke velat vara sämre än preussarne, utan att de vid underrättelsen om det preus siska angreppet mot Missunde påskyndat sitt avantgardes framryckande öfver Sorg flöden och Kropperheden, så aw de i går på eftermiddagen kunnat framskjuta en styrka emot den del af Dannevirkepositionen, som ligger värmast invid stora landsvägen till staden Slesvig, d. v. s. i trakten af byn Bustrup,. Denna by, vid hvilken danska armåns avantgarde befann sig uti slaget vid Slesvig den 23 April 1848 och som då nästan alideles förstördes, har nu framför si anska betydliga förskansningar, hvilkas el bestryker de söderifrån kommande vägarne och på en hög ekskogsbacke öster om byn äro batterier, hvilka helt och hållet dominera chaussten, som är lagd öfver utloppet af insjön Haddeby Noer. På denna punkt torde danskarne kunna trotsa en högst betydlig öfvermakt. Emellertid vill det synas som skulle danskarne ha funnit sig af något ekäl föranlåtna att icke invänta fienden, utan ryckt honom till mötes på fältet, att döma deraf att danskarne under fäktningen förlorat en fältkanon, som förmodligen kört fast uti någon af sumpmerkerna sydvest om Ve: delspang. (Se den karta öfver Dannevirketrakten, som vi förut meddelat!) Hufvudsumman af fäktningen blet den, att österrikarne blefvo fallständigt tillbakaslagne; och då de icke gerna kurna slå sig ner i de alldeles obeskyddade byarne Selk och Jagel, som ligga så nära de danska befästningarne, och då det tillika är dem omöjligt både att bivuakera och att filhna några positioner å Krop perheden, hafva de utan tvifvel måst med harm draga sig tillbaka öfver Sorgfloden igen, för att der invänta förstärkningar och ordna sig till ett förnyadt angrepp i en större utsträckning. I afseende på bataljen i förgår i trakten af Missonde, erfar man nu, att den preussiska afdelning, som kastades fram, för att med ens söka bemäktiga sig det i så hög grad vigtiga passet, var 9000 man stark, samt att den danska styrka, som befann sig söder om sundet och som fullständigt slog preussarne tillbaka, utgjorde 3000 man. Preussarne synastill en början ha kastat tillbaka de danska fältvakterna i linien mellan Kosel och Kochendorf och kommit sundet temligen nära, eftersom de skjutit färgestadsbyn Missunde 7?) i brand, men der mötts af elden från det starka brohufvudet, hvilken haft så mycken effekt på dem, att danskarne enart kunde från försvaret gå ötver till offensiven och fortsätta förföljandet tills mörkret började falla på. Striden varade från kl. 10 f. m. till 4 e. m. Den allmänna glädjen öfver underrättelsen att preussarne iätt stryk var i går afton så lifliz och allmän, att den utgör ett af de lifligaste bevis derpå, ett hela den stora allmänheten med mer eller mindre klart medvetande fattar, att det äfven är vår sak och våra intressen som det nu gäller, att den tyska öfvermakt, som nu angriper Danmark, äfven för oss är Yfenden?. Tidningarnes utdelningsoch försäljaingsställen voro hela aftonen belägrade af menniskor. I en mängd samqväm och enskilda kretsar gaf sig tillfredsställelsen luft genom skålar för Danmark och dess här. Och denna stämning gjorde sig gällande hos alla klasser, äfven hos menige man; sent på aftonen hörde man från upprymda hopar på gatorna hurrahoch lefverop för de danska Jenserna och sjungandet af den tappre landsoldat4. Af ett telegram från Göteborg erfara vi, att de sednaste underrättelserna ätven der framkallat mycken rörelse i sinnena och att man icke stannar vid det så ofta upprepade: Hvad gör England? utan med en alltmera stigande ifver frågar: Hvad gör Sverge? På det i dag sammanträdande engelska parlamentet skola utan tvitvel underrättelserna om krigets utbrott och om det käcka sätt, hvarpå danska armån genast mött den fiendtliga öfvermakten, utöfva ett mäktigt ioflytande. Det synes temligen ofelbart, att Russell skall falla och med honom hela hans tvetydiga, fega och eländiga politik. s) Missunde, egentligen en förvrängning af det danska Mysundet, är historiskt bekant bland annat derigenom att det var här som länshertigen öfver Syd-Jutland, Abel, den förste gehleswig-holsteinaren4 och en äkta typ och urbild för alla slika, alltintill de nyaste trolöse augustenborgarne, lät lönnmörda sin broder konung Erik Plogpenning och kasta hans lik ned i fjorden.