mn BLANDADE AMNIN. Ett fartyg störtas utför Niagara. En korrespondent fån Chippewa meddelar till Times följande berättelse om en olyckshändelse, som egde rum på Niagarafloden den 28 sistlidne December: Klockan 11 förmiddagen anlände hit till hamnen ångaren Griffin från Buffalo, medförande i släp tvenne fartyg Abby och A. Muar-, ray, från Port Robinson. Angfartygets befälhafvare, som ej riktigt kände ställets farliga beskaffenhet, höll tyvärr alltför långt ut i strömfåran, utan att ega tillräckligt stark ånga för att kunna föra de bogserade fartygen ur strömmen inåt hamnen, hvarföre det ena af fartygen A. Murray, bortdrefs af strömmen och fördes nedåt de ofvan fallet varande pålarne samt kastades mot dessa. Pålarne gingo sönder och A. Murray insveptes i en vattenhvirfvel samt störtades utför fallet. A. Murrays kapten och fyra man, hvilka voro ombord, hade emellertid, inseende fartygets hjelplösa ställning och sin egen farliga belägenhet — de voro då på mindre än 5 minu: ters afstånd från fallet, hoppat från fartyget i floden och försökt. simma mot stranden. Fyra af dem, och deribland kaptenen, lyckades hålla sig uppe öfver ytan, men sågo till sin fasa den femte sjunka och bortslitas midtibland de brusande och rasande vågorna samt kastas utför det förfärliga fallet. Emellertid utsköt en båt, bemannad med två raska män, från Willandsflodens mynning för att undsätta de nödställda. Rod darne, F. Lauzen d. y. och Georg Morse, utrodde snabbt och dristigt, befriade, sjömännen ur deras farliga belägenhet, och lyckades uppnå stranden just strax ofvan fallets första afsats. En enda minuts längre dröjsmål, och de olyckliga skulle hafva blifvit kastade utför fallet ned iden skummande afgrunden. Man kan ej nog prisa de män, hvilkas sinnesnärvaro och mod räddade de olyckliga från undergång. Fartyget medföljde strömmen till dess det stannade mot en framstående klippa ungefär midt i fallet, der det troligen kommer att omgifvet af is qvarsitta till våren och det är mycket problematiskt om det då skall kunna räddas. — Skadan af att omåttligtsockra mat. Många personer sockra omåttligt på maten; denna ovanas skadlighet är känd, men att ett öfverdrifvet bruk af sötsaker isynnerhet är menligt för dem, som lida af svagt bröst, torde vara mindre bekant. I de intressanta iakttagelser härom, som hr Champouillon nyligen inlemnat till Academie de mådecine i Paris, har faran häraf blifvit ådagalagd. Feber, svettning och hosta erhålla en naturlig impuls genom förbränningen af slemsockret inom organismen, ett fenomen, som ej kan försiggå utan produktion af vatten, kolsyra och framförallt rärme. Hundra grammes socker, som förbrännes genom fysiologisk occidering, utvecklar lika stor värme som 42 grammes kol. Den sockrade maten gör således, att den sjuka prganens verksamhet ökas, då den tvärtom behöfver hvila. — Hittills okänd svensk uppfinning. En tysk vetenskaplig tidskrift meddelar en märkvärdig svensk upptäckt, som torde i hög grad öfverraska våra svenska läsare. Bland andra kuriositeter, som hemie professorn i Upsala, doktor Grwselback, eger, berättas det, befinner sig en liten orm, hvilken, ehuru stel och iskall som ett stycke marmor, på några minuter blir lika liflig och rörlig, som då han fångades för tio år sedan, och detta förmedelst bestänkning af en stimulerande vätska, som professorn uppfunnit. Doktor Grusselback har således uppfunnit ett sätt att efter behag försätta den lilla ormen i dvala och att väcka honom derur. Om denna uppfinning kan användas på en menniska såväl som på en orm, skall döden förlora sitt herravälde öfver menniskan, och man skall kunna konservera de lefvande, liksom egyptierna konserverade sina mumier. Den procedur, som doktor Grusselback använder, är, efter hvad det vill synas, ingen annan än att han småningom sänker temperaturen till dess individen faller i fullkomhg dvala, utan att väfnaderna skadas eller förändras. Detta tillstånd är hvarken lif eller död, utan dvala. Hr Grusselback har hossvenska regeringen anmält detta verkligen mirakulösa rön och föreslagit att man skall göra försök dermed på en till döden dömd brottsling. Den lärde kemisten skall försätta honom likasom den lilla ormen i dvala, lemna honom ett eller annat år i ett tillstånd af skenbar död samt derefter medelst sin irriterande bestänkning åter uppväcka honom. — Har gammal är Rossinit I paris-tidningen Presse läses: En stor fest af artister föreredes här, för att fira adertonde årsdagen af Rossinistfödelse. Ja, vi ha verkligen menat aderÅtonde årsdagen, och ni skall tå se att vi icke sagt orätt. Maestro Rossini är född i Pesaro den 29 Februari 1792; hans födelsedag kan alltså licke firas oftare än när Februari har mer än 28 dagar, d. v. s. i skottår, eller hvart fjerde år; och det är af den anledningen som Rossini an1ses vara blott 18 år gammal den 29 nästkomI kommande Februari RATTEN TEE FTAEIAIIE LL RATTAT IS AYSTADS EA Trä stR T AA TÄTA TARA LÄ tr AT OT TD