VILAR MAVSNiS8 fo stora staten Ilinois, en splitterny ort, uppsprungen ur marken på en enda natt som genom ett trolleri. För tjugutem år sedan j uppehöll jag mig tre år i Amerika och reste till och med ända till Mississippi, men under hela denna tid hörde jag aldrig ens dess namn nämnas; Chicagos läge var knapast ens utmärkt på kartan. År 18314, äser jag nu, Svar den en liten indiansk handelsstation; 1840 räknade den 5000 invånare.4 Dess folkmängd uppgår nu till mer än 150,000 själar. Dess hufvudgator hälla öfver .en (svensk) mil i längd. Hur underbart hastig Chicagos tillväxt än varit, har den dock stannat efter de sanguiniska grundläggarnes förväntningar, hvilka tänkte göra det till unionens största stad. Vid mitt första besök i Amerika var Cin cinnati de gyldene förhoppningarnes stad. Det var hon som då bar den stolta titeln Vesterns Drottning, och flyttandet af federalstyrelsens residens till hennes kullar på Ohios strand ansågs som en sannolik och ingalunda aflägsen möjlighet. Sedan dess harspiran blitvittagen från Cineinnati af denna nya uppkomling på stranden af Michigansjön. Cincinnati bar fått sig det nya namnet Porkopolis4 (fläskstaden), men äfven till denna utmärkelse är det numera knappast berättigadt, sedan det äfven i detta afseende öfverglänses af sin lyckligare rival, och några af Chicagos ifrigaste patrioter ha försäkrat mig att vi i medeltal ärligen slagta 40,000 svin mera än Cincinnatit. År 1838 exporterade Chicago endast 17 tunnor hvete; år 1862 uppgick dess export af spanmål till mer än 17 millioner tunnor. Såsom eentrum för tre eller fyra stater af en omätlig rikedom på jordbruksprodukter, kunde Chicago ej serna undgå att blifva en stor stad. Också uppgjordes plenritningen i en skala som lemnade utrymme för huru stor framtida utvidgning som helst. Allting: tilltogs i dess kolossala dimensioner som synas utgöra amerikanarnes förtjusning. Följden är att Chieago ännu endast är ett magvifikt utkast och embryo till en stad, med stora tomma platser och obeqväma afständ. Jag kom till Vestern i det hopp att der finna en tilifredsställande lösning på ett problem som länge brytt min bjerna. Huru befinner sig folket der under gisseln af detta borgerliga krig, och hvem blir det som får betala det? Man har här besvarat voin fråga genom att visa mig de byggnader som i detta ögonbliek resa sig i alla delar af staden. Den hade ursprungligen blifvit anlagd på en fullkomligt jemn slätt utmed sjöstranden; någonting liknande en god afdikning var alldeles omöjligt att åstadkomma, men man har sökt och söker nu fortfarande att af. hjelpa denna olägenhet genom att höja alla hus och gator sju eller åtta fot öfver marken. De första nybyggarne hade inga andra byggoadsmaterialier än timmer och tegel, men ypperliga brott af ed hvit stenirt ha nyligen blifvit funna några fot underi prairiens yta ett par fjerdingsväg från staden, och ett underverk af samma slag som det de kejserliga nevöerna till stora farbrö-1 der utfört i Rom och Paris pågår nu i Chi cago.: Sådana präktiga hällar till trottoirer, så granna block till sjelfva -husen har väl verlden knappast någonsin sett. Chicago, som knappast ännu-är halfbygdt, ombygges nu helt och hållet. Det undergår just nu som bäst denna förvandling, ett bevis på att kriget icke allenuet icke hämrmat, utan snarare påskyndat och stärkt dess tillväxt öch välmåga. Nå, det må vara förhållandet i staden, men hur står det till på landsbygden? På landet, säger man mig, har största delen af befolkningen vunnit på kriget. Det fanns intet land i verlden, der de smärre jordegarne, farmers och arbetarne, voro mera skuldsatta än just i dessa bördiga vestra trakter. Öfverspekulation i jordköp, flera på hvarandra följande dåliga skördar och minskad efterfrågan från Europa hade nödgat landtbrukaren att låna. på hur dryga vilkor som helst... Egendomarne voro intecknade till större delen af sitt värde, och landtbefolkningen stod på undergångensbrant. Då kom kriget och medförde botemediet mot allt detta onda. Alla lifsförnödenheter fanno en frisk afsättning nära hemmet. En! person som var skyldig 1000 dollars kunde -betala sin skuld i skattkammarassignatio-j ner, SgreenbacksX, till detta belopp; eburul han i verkligheten knappast utsaf 500 dollars; erhöll han dock qvitto på hela. summan; Att det som var en vinst för gäldenären ver en ren förlust för fordriugsegaren är klart, men af en eller. annan anledning känner. sig ingen ännu böjd att klaga. Den företagsanda och lust för de vildaste spekulationer som är rådande i dessa trakter -öfvergår all bes:rifning. Staden IHinois hade 1852 endast 16 mil jernväg; den har nuit jernväger till en längd af ej mindre än 500) (sv.) mil. Genom hvilka medel de åstad kommits hör ej hit att berätte. Hufvudsaken är att jernvägarne finnas. Ändamålet är uppnådt, och hvad bekymrar man sig då om medlen? Den obegränsade emissionen af hr Chases Sgreenbacks4 har varit en ly sande bubbla i äkta amerikansk stil. Den har för ögonblieket haft de mest underbara verkningar, och hvem egnar väl en tanke åt morgondagen? Vinsten för millionerps är ofantlig; hvem vill då bråka sitt hafvud för deras skull. som en eller annan kommande dag kunna bli de tappande? Den som kommer. till detta land med den Gamla verldens föreställningar har anledning att känna sig mycket liten och förefalla sig sjelf mycket ioskränkt. Det finnes ingenting som så riktar: ett land som ett borgerligt krig; ingenting kan jemföras med ett borgerligt krig och pappersmynt, hör man bär hvart man kommer. En resande behöfver ej vistas många dagar i Chicago för att märka att han hunnit sjelfva bjertat af det årmerikaneka lifvet. Mississippis dal är en stor brödkorg, och så länge menniskan lefver af bröd skall den utölva ett stort inflytande ej blott på dennes i kontinent, utan äfven på hela verldens öden. i. Amerikanarne älska att hänvisa till sina institutioner och sin folkstäms idoghet och drift för att förklara enledning till den hastiga uppblomstrivgen af deras sambällen