De nya noter, som blifvit utvexlade emellan engelska sändebudet i Dresden hr Mur ray och sachsiske ministern von Beust, meddelas nu fullständigt i Times för den 19. Den 8 skref den engelske gesandten till Sachsens utrikesminister : 4Jag har den äran att erkänna mottagandet af den not som ers exc den 5 dennes tillställt mig och som kom mig tillhanda den 6 på aftonen, Jag har icke uraktlåtit att penast skicka en afskrift deraf till earl Russell; Oaktadt det blir hans herrlighets sak att sedermera uttala sig om de anmärkningar som ni i ofvannämnde not har framställt till mig, kan jag dock icke låta den vara helt och hållet obesvarad. af fruktan föratt ers exc. kunde tro att jag medger dess berättigande och giltighet. UV låt mig då allraförst göra den anmärkningen, att den not som jag hade Eran tillställa er ej innehöll ett ord som förnärmade den sachsiska fanans ärat. Ty när den engelska regeringen finner något att klandra i de tyska HöPpgraan uppträdande i Holstein, ett till förbundet hörande land, förnärmas ej derigenom deras fanas ära, då hela ansvaret för deras handlingar drabbar de kommissarier åt hvilka regeringen öfver den provins hvari de befinna sig blifvit uppdragen. Men hvilken bevekelsegrund förmådde nu lord Russell till den anmärkninen, att deras tillvägagående i Holstein lika mycet strider emot förbundets beslut som rättvisan. Det will synas mig som den ej vore svår att finna. De tyska trupperna inryckte i Holstein för att verkställa den af förbundsdagen beslutna förbundsexekutionen, och hela Europa visste hvad detta steg afsåg, nemligen att taga denna provins i besittning och regera den så länge till dess de emellan konungen af Danmark i hans egenskap af hertig af Holstein och det tyska förbundeta förhandenvarande stridigheter blifvit på ett lagligt och tillfredsställande sätt bilagda. Detta förbandsbealut gjorde det till en pligt för de förbundsagenter, åt hvilka styrelsen under exekukuationen anförtroddes, att de utöfvade sina fanktioner med opartiskhet och sträng rättvisa, och att de framför allt lade band på exalterade och obetänksamma personers agitationer, hvilkas syfte var att under förevändning att söka upprätthålla tyska rättigheter, draga ett streck öfver alla af rbundsbeslutet sanktionerade förhållningsreglor och trampa den af de fem europeiska stormakterna undertecknade traktaten af 1852 under fötterna. Låt oss nu tillse, huru kommissarierna uppfyllt dessa pligter. Konungens af Danmark trupper hade knappt utrymt Holsein och förbandstrupperna knappt inryckt i detta hertigdöme, förr än prinsen af Augustenborg anlände och på flera ställen lät utropa sig till rättmätig herrskare öfver hertigdömena Sleswig-Holstein utan något slags motstånd från kommissariernas sida, och om man får sätta tro till tidningarnes berättelser, deltogo de sachsiska trupperna i de bifallsrop hvarmed Holsteins invånare helsade prinsen. Jag skall ej, hr minister, försöka att gå den alutliga lösning i förväg som skall afgöra frågan om arfsföljden i hertigdömena, men jag tvekar 8j att påstå att de här ofvan anförda fakta gifva hvarje opartisk man rätt att säga, att förbundsexekutionen, såsom den blifvit verkstäld af de tyska anktoriteterna i Holstein, ej blott stått i strid med förbundsdagens befallning, utan äfven med räkttvissn. Ers exe. har behagat säga, att förbundstruppernas sätt att uppträda i ett förbundsland, der de i följd af ett förbundsbeslut äro förlagda, är en sak som ej i det aflägsnaste hänseende vidkommer en frimmande regering. Detta är en sats som ingen skulle hafva bestridt om dessa trupper och de myndigheter som leda deTas rörelser hållit sig inom gräns rna af sin komHelene men när de tåla att en furste, som utan leras beskydd skulle ha varit ur stånd att sätta sin fot inom landet, midt för deras ögon låter offentligt utropa sig till herrekare öfver de bäda hertigdömen, som i en lång tid hafva tillhört den danska kronan och genom en af de europeiska stormakterna undertecknad traktat öfver gått till den regerande konungen, så får ers exc. ursäkta mig, om jag ser mig ur stånd att medifva, att detta är en sak, som alldeles icke vidKomet de makter, hvilka undertecknat trektaten Hvad det ställe angår; der lord Russell ttrar om Baiern oeh Wirtemberg. att de med Backar dela ansvaret för de följder, som kunna uppstå af det sätt, hvarpå förbundsexekutionen SÅ vit utförd i Holstein, måste jag underrätta er om, att den not, som jag den 5 dennes hade äran tillställa er, blott är en öfversättning af ett telegram, och ehuru det vid dessa är brukligt att blott lemna konturen af en tanke, men ej att förklara den i detalj, fann jag det dock icke svårt att af sammanhanget fatta det ställes mening, der nr tror er ha funnit bevis på den okunnighet, som ät rådande om de i Tyskland försiggåendehändelserna, Det ansvar, som ifråavarahde ställe kastade på Baiern, Sachsen och Waurtember , afsåg det understöd, som dessa tre regeringar lemnat prinsen af Augustenborgs anspråk, 1 det denne prins, innan frågan om hans ttigheter var afgjord at kompetenta auktoriteter, lät utropa sig till herrskare i hertigdömena Slesvig och Holstein saröt ställde sig i spetsen för den agitation i Tyskland, som utöfvar ett tryck på båda de tyska stormakterna samt går ut på att tvinga dem att kränka de förbindel