land och vårt lilla kotteri af rysk-tyska helstatsmän med innerlig glädje skola veta at! begagna sig, för att tränga sig fram och genom diplomatiska handlingar undertrycka vår frihet samt beröfva oss Slesvig, ett rötveri, hvari danska nationen aldrig skall finna sig, utan hvilket skall framkalla en ständig! fortzående kamp med alla de vapen, som stå oss till buds och som tid och omständigheter kunna gifva oss. åra ?Jenser? bibehålla, trots kölden och allt ondt de under förhandenvarande förhållanden måste slita i denna långsamma väntans tid, sitt goda humör. De sjunga och gnola, för att icke visa att de hacka tänder. Från sina dåliga nattqvarter, der de ligga packade på loft, vindar eller i hus utan eldstäder och utan något värmande att breda öfver sig, tåga de om morgnarne stelfrusna, men sjungande och med munter uppsyn gerom Fredriksbergs gator ut till de härda skansarbetena, arbeten, som eljest skulle förefalla äfven den härdigaste arbetare tunga och olidliga i detta väder och då kölden så hårdt binder jorden. Men våra egoldater känna att de äro fria danska män, att det är såsom sådana de nu äro med och arbeta på Dannevirke, på Nordens gamla gräns fäste och derföre skola de hålla i oeh icke tappa mod och humör, om än kölden blir dubbelt eå stark, om än jordskorpan skulle frysa till dubbelt djup. Äfven derute på Slienfjorden äro afdelningar af soldater sysselsatta att tillsammans med flera hundra fiskare från Flensborg och Angel bryta upp isen. Man använder nu stora sågar, med hvilka isen söndersågas, hvarefter styckena dragas upp på sidorna om den sålunda bildade rännan; denna tillfryser åter om nätterna, men med mindre möda förstöres dafa derpå den sålunda bildade nya isen. är och der ser man några militäriska skridskoåkare ute på isen. Det är det enda nöje, som här bestås, innan kanonerna börja spela sin uppbjudning till dans?.