UTRIKKNS FINLAND. Senaten skall nu hafva uppgjort fullständigt förslag till finska språkets införande efter hand vid landets domstolar och embetsverk. Grunddragen ef förslaget skola vara följande: Domstalarne. Hofrätterna böra af nuvarande häradshöfdingar och häradshöfdingevikarier i finska domsagor infordra bestämda yttranden, huruvida de mot skrifvarehjelp ur allmänna medel af 800 mark om året för hel domsaga förbinda sig, att på anhållan utfärda diverse mindre skrifvelser på finska samt efter fyra års förlopp äfven större skrifvel ger; denna skrifvarehjelp utbelalas blott till 1874. I domsagor, der tingslag med till största delen finsk befolkning finnes, tillsättes härefter ingen domare eller vikarie, som ej väl förstår och talar finskan, och efter 3 års förlopp ingen, som ej åtager sig äfven expeditionsskyldigheten på detta språk, mot erhållande tillsvidare af nyssnämnde skrifvarehjelp. Vid lagmansrätterna skola efter 3 år från underrätt på finska inkommande domar och utslag på samma språk utgifvas. Angående stadsdomstolarne böra guvernörerna infordra uppgift i hvilka städer och i hvilka fall finskan kan nu genast eller i en snar framtid begagnas. — Ådmnistrationen. Länsstyrelse na böra genast eller åtminstone från 1866 utfärda kungörelser till finska församlingar äfvensom diverse skrifvelser på finska, samt från 1867 äfven resolutio ner och utslag, i fall finskan begagnats i inlagan. Kronofogdar, häradsskrifvare, länsmän m. fl. landsstatens tjenstemän skola genast på finska affatta kungörelser och meddelanden till finska församlingar, äfvensom qvittenser, bevis m. f. slags skrifvelser, när så begires. Landtmätare, forst-, tulloch postverkens tjenstemän skola från 1866 utfärda protokoller, bevis, qvittenser, räkningar, förpassningar m. m. på finska, i trakter der finskan är hufvudspråket eller när så beäre. Sökande till prövincialläkaretjenster i finska distrikter skola från 1869 visa sig kunna begagna finskan i tal och skrift, samt på detta språk utfärda bevis när så äskas, Vid tjensters besättande i allmänhet skall från 1867 afseende hafvas å sökandenas kännedom af finskan, så att, vid lika förtjenster i öfrigt, den som är fullt mäktig detta språk bör till tjensten befordras. Till ordinarie betjent i senaten och hofrätterna antages efter sagde tid ingen, som j kan tala sagde språk och förstår finska skrifters innehåll. Hofrätter och länsstyrelser böra efterhand till senaten inzomma med framställning om behofvet af translatorer. Universitetet. Som lärare i juridiska och teologiska fakulteterna anställes efter 1868 blott finskän fullt mäktige personer; i de öfriga faknltecerna erfordras förmåga att förstå finska skrifter. Vid juridiska fakulteten anställes genast och till 1883 en e. o. professor med arfvode at 4000 mark, som skall bibringa fakultetens studerande säkerhet och vana att begagna finskan i tal och skrift. Blifvande skollärare böra från 1866 aflägga prof på full färdighet i finskan. Elementarläroverken. Vid alla landets skolor och gymnasier införes med görligaste första finskan som undervisningsspråk i ett eller flera läroämnen. Till kejsaren hemställes, att senaten må tillåtas utse en komit för att uppgöra förslag till rotokoller, utslag, domar, resolutioner m. fi. andlingar på finska enligt detta språks egengomliga fordringar och med afvikande från den nuvarande formen. Likaledes hemställes om tillåtelse för senaten att vidtaga dessa föreslagna