det yppersta antracitkol, ett bränsle som ge värma utan smuts och eld utan rök. TEKNISE TIDNING. Innehåll: Tyst fläkthjul. — Elektrisk stapel och gas källa. — Det eutplånligaste skrifbläck. -— Nataurlij marmor, eftergjord med konst. Tyst fläkthjul. Af RANMMELL. (Practical Mechanics Magasine. 1863.) Uppfinnaren af detta fläkthjul är samme en gelske civilingeniör, som utfört de nyligen så ofta i tidningarne omtalade underjordiska jern banorna, hvari bref fortskaffas med nära nog telegrafisk hastighet emellan generalpostkontore i London och poöststationer på andra håll i der stora britiska hufvudstaden. Brefven inläggas lådor på ett slags små vagnar, som löpa på jern skenor i hvalfformiga rör om 2 fot 9 tums höj och lika stor bottenbredd (engelska mått). Vag narne fortdrifvas medelst lufttryck, hvilket för stärkes bakom dem och förminskas framom dem, och dessa förändringar i lufttrycket åstadkom mas genom fläkthjul af ifrågavarande slag, som hållas i rörelse af en liten ångmaskin och görs 100 till 110 omlopp i minuten. Till sitt yttre likna dessa fläkthjul dem som numera så ofta ses använda i smedjor i stället för bälgar, mer inuti hylsan är dessas vinghjul utbytt emot et slätt hjul, ihåligt inuti och sammansatt af två å en ihålig axel fästade blecktrissor, af bugtig orm, så att rymden emellan dem minskas från axeln till det af dem bildade hjulets omkrets, der de stå på en tums afstånd från hvarandra. När detta hjul bringas i omlopp, instörtar den jitre luften genom den ihåliga axeln och ut astas af centrifugalkraften genom hjulets Apr omkrets samt drifves i hjulhylsan och utbläses ifrån denna. Axeln suger alltså, medan hylsan blåser; och genom en dubbelventil kan ban: röret förenas antingen med den förre eller den sednare, allteftersom vagnen skall drifvas till fläkthjulet eller derifrån. Fläkthjulet har visat sig ganska verksamt, utan att, som de vanliga, genom ett högröstadt oljud förkunna sin verksamhet, och det fordrar för samma verkan mycket mindre kratt. Denna verkan beror på hjulets form. En genomskärning af detsamma, i axelns plan, visar mallen eller daningsytan till hjulets ihålighet, och denna yta begränsas uf två kroklinier, liknande ett par halfva hyperbler, som hafva ra: dien eller daningsytans midtlinie till gemensam asymptot. Det är således lätt att konstruera en sådan mall. Elektrisk stapel och gaskälla. Af GERARD. Detta galvaniska element utmärker sig framför Damells, Groves och Bunsens, genom sin lätthandterlighet, sin egenskap att utan söndertagning eller urhällning kunna bringas ur verksamhet, och genom sin frihet från skadliga gasutvecklingar, emedan den här utvecklade vätgasen kan tillgodogöras, t. ex. för glödgning eller lysning — eller ock med lätthet affedas ur det rum der stapeln befinnes. Apparaten består af en glasburk med lock, genom hvilkets midt nedskjutes ett nära till burkens botten räckande rymligt glasrör, nedtill öppet och ofvanom locket tillslutet med en kran. I glasröret inhänges en amalgamerad och med kranen i ledande förening befintlig zinkcylinder, som icke når ned till burkens botten, och omkring röret ställes i burken en rymlig och i begge ändarne öppen kolcylinder. Från denne, såväl som från kranen, gå ledningstrådar för elektriciteten. Fyller man burken till hälften med utspädd svafvelsyra, så har man i denna apparat samma inrättning till vätgasutveckling som ien platinalampa; också kan en sådan lampa med största lätthet förvandlas till en stapel af detta slag. Vätgas utvecklas äfven här, så snart kranen ;ppnas och tillåter den utvecklade gasen att slippa ut. Men med detsamma utvecklas här elektricitet emellan zinken och kolet. Tillslutes kranen, så trycker den instängda gasen ned 8yran i röret, tills hon ej mera når rinken, hvar: vid utvecklingen af både elektricitet och gas upphör. I detta hvilande tillstånd förändras hvarken zinken eller syran. När kranen åter 5ppnas, kommer apparaten på nytt i verksamhet. Man her alltså i denna apparat en elektricitetssälla och ex välgaskälla på somme gång; begge verk samma i hvad ögonblick som helst. Till tekniska behof, såsom för telegrafi, galranoplastik o. s. v., nyttjas burkar om 4 -itrers rymd. Mindre apparater kunna begagnas för vetenskapliga försök och föredrag samt till medicinska ändamål. Om outplånligheten af skrifbläck. Af dr Dunro. (Aug. og Jul. Thompsene Tidakrift for Physik og Chemie, .) För afgifrandet af ett legalt utlåtande öfver en rexelförfalskning, måste författaren undersöka lika slags skrifbläcks förmåga att motstå de rittills kända kemiska förfaranden till deras utslånande från papper, och kom dervid till det ntressanta resultatet, att det mest outplånliga krifbläck är vanligt godtgalläpplebläck med en tydlig halt af jernvitriol och en tillsats af tusch ör att hindra det jernstarka bläckets gulnande tt synas. Det som skrifves med sådant bäck an icke utplånas utan medelst radering; men nvändningen af detta mekaniska utplåningsnedel kan förekommas genom papperets Dbekaffenhet. Naturlig marmor, eftergjord med konst. Af HrisrucH Rose. Aug. og Jul Thempsens Tidskrift for Physik og Chemie. :) Den geologiska åsigt, som anser marmor vara n genom smältning under starkt tryck förändrad alksten, har bekräftats genom professor Roses yckade företag att på nyssnämnda sätt förvandla rita till marmor. Den berömde tyske kemistens Srfarande var likväl blott ett vetenskapligt förök, utfördt i helt litet omfång, och skulle ej unna begagnas för artistiska ändamål, att ej sla om tekniska. Rose lät fprtärdi a en jernpipa, liknande en istolpipa, , fot lång, 1, tum i yttre diamer och med ett hål af !, tums diameter, som ådde bottnen på v, tum nära. Pipan försågs ett tycke inuti med gängor, passande för en gän ad jernpropp, hvarmed hon kunde lufttätt tillutas; hon fick tillika inuti ett öfverdrag af ickel. Derefter inpackades i henne krita, som ar slammad och torkad; proppen inskrufvades, ch pipan hölls glödgad inemot 3 timmar i en nideetissja, samt lemnades sedan att kallna tilll. ljande dagen. När hon då öppnades, befanns : ritan vara förvandlad till en vacker finkornig . armor. (Insändt.) I anledning af notisen i lördagens Aftonblad n grefvinnan Maria Josephinas af Wärtemerg nyligen timade död, beder man genom reiktionen få till vederbörande framställa den ågan, hvarföre 1864 års statskalender, som tyc8 ha velat närma sig sina utländska kolleger full tändighet, uteslutit nämnda aflidna furstinRR fader hans nva gmarmål tamt Asttrar ark dovt.