tungt lastad godsvagn och knappast ett enskildt åkdon eller en fotgängare som kan undvika Broadways trängsel och hvimmel, och det ges knappast ett menniskoansigte af de hundratusende som dväljas i staden och dess förstäder, som ej tycker om attaf eget fritt val visa sig på Broadway, då det ej drifves dit af nödvändighet. Också är denna gata, som ger Newyork dess alldeles egendomliga karakter, fullt värd all den ömhet som dette Manhattanfolk tydligen hyser för henne. Hon har visserligen ej något särskilt föremål som är egnadt att ådraga sig em berest främlings uppmärksamhet, men hon är lika liflig och glad som bulevarderna, lika prydlig och glänsande som Regent-street, och har dertill en storhet och prakt som är helt och hål let hennes egen. Butiker — jag ber dem tusen gånger om förlåtelse — CmagasinerX, som uppiaga alla våningarne, ej af ett hus, men af ett väldigt Sblock4 af hus; hoteller, som presentera en 150 fots front mot gatan och äro nära på lika böga och breda som Jån ga; varumagasiner af marmor, uppförda i palatestil och solida som slott; samt kyrkor, onsertlokaler och teatrar, allt som andra städer ha kringspridt i sina olika qvarter, mycket äfven som andra städer äro angelägna att gömma undan för allmänhetens bliekar, — allt är här uppstäldt i parad i två parallela sträckor af byggnader, i en temligen rak, men alls icke enformig linie. Broadways egentliga tjusningskreft ligger dock i dess buller och sorl; ej i de blotta massorna af tegel och murbruk, utan i ebben och floden, i stigandet och fallandet af det lefvande hafssvall som oupphörligt brusar fram genom densamma. Broadways stolthet är omnibusen, denna för republikanismen gendomliga institution, som ingenstädes florerar så som här i dess högqvarter; omnibusen, ej enkel veh mörk: färgad som i London, ej långsam och klumpig som i Paris, men grann, lysande och brokig, än helhvit medröda oeh gyllene bokstäfver, än -artistiskt målad med landskap och sjöstycken och porträtter af gamla kurrösa herrar från frihetskriget, i trekantiga hattar och: stångpiskor. Ej sällan ser man en hel skåra af omnibusar, ofta tre eller fyra i bredd; jaga fram, eller lika många ränna som i en torneriog emot hvafandra och trassla in sig med sina långa vagnsstänger, medan kuskarne skrika och svära och en häst då och då snafvar och faller på denna den mest förrädiska stenläggning som någonsin vanärade ett kristet samhälle; ty något samfund till förekommande af djurs i plägande finnes ej i detta land; och hvad menskliga känslor beträffar; har ingen här tid att odla sådana. Jag har aldrig, vare sig morgon eller aftow, promenerat Broadway framåt, utan att se åtminstone en häst stupa, aldrig ännu varit i Newyork någon söndag utan att se en stackars häst, hvars kadaver låg och ruttnade på stället der han föll, väntande på kärran som första arbetsdag skulle föra bort honom derifrån. Genom hvimlet af dessa omnibusar och de fnnga lastvagnarne och lätta buggies?, med bjul och underrede fina som spindelben, måste det amerikanska affärslifvet tränga sig fram. Att gå tvärs öfver gatan vid Astor House eller hörnet af Wall-street är ett före-. tag af ej så liten svårighet, och det täcka könet skulle uppgifva försöket som fullkom: I ligt hopplöst, funnes ej ett slags dagarifvare, med polisbetjenters namn och drägt,! men med den mest fulländade kavaljers sätt och hållving, hvilkas enda åliggande är att konvojera damerna: resliga, handfasta karlar i långa rockar och runda blänklädershattar, som fätta den skönas ena arm, hvarpå de med henne störta sig in i den bru: sande strömhvirtveln vid det enx gathörnet oeh ej släppa sitt tag förr än de åter Iram derutur vid det andra: Midt igenom detta kaos af män, qvionor och ting som utgör Newyorks vanliga trafik sända de nuvarande krigiska tiderna än ett regemente soldater, än ett batteri kanoner att dämma opp strömmen, och ännu oftare kommer en brandsprutay eller en: hel rad af brandspru: lor, framjagande i vild fart, trängande och äktande sig fram, med slängar och stegat och dylikt, och dragna af karlar och pojkar, barhufvade och i skjortärmarne, uppstäm: mande de ohyggligaste skrän, som erinra om de vilda indianernas krigstjut. Detta är brändbrigaden, en bvardsglig syn i Newyork och genom sin skicklighet och utomordentiga djerfhet med rätta amerikanarnes stoltet; : 2 Sådan är utsidan af Newyork — en stad, 5r hvars storhet: ochvälmakt försynen ej att några gränser. Skulle än den nuvaande söndringen emellan norden och södern oli beständig, vestern resa sig i öppen rejellion rÅot östern, unionen splittras i nya tater och nationer, stjerhbaneret slitas sön ler i lika många remsor oeh lappar som nu illsammuans utgöra Europas karta, ja, skulle in Newyork nedstiga till rangen ar blott ch bart bafvudstad i den stat som bär dess amn, eller till och med endast bli ett slags ansestad, skäölle den. dock det oaktadt alitemnt fortfara att. vara medelpunkten för Nordamerikas: lif och rörelse; Dess hamn ch dess flod; den: stora dalklyftan mellan Uieghanysamt de Hvita och Gröna beren, skola alltid gifva Newyork herraväldet fver -den vestra verldens havdel. Redan r Salems, Portlands och sjelfva Bostons amla betydenhet som -sjöstäder, liksom PhiAdelphias eom bankernas hufvudsäie, upplukadaf deras rival vid Hadson, ty ?åt hvar ch en som har skall gifvet varda?, och vilken framtid än må vänta New Orleans id Mexikenska viken eller San Francisco id Stilla hafvet, skall Newyork : säkerligen Idrig beqväma sig till att med sina systertäder dela herraväldet öfver det Atlantiska. fen åt den vanliga, -obejdade, framåtruande-farten har:det stora. borgerliga kriget a gifvit en ny och vigtig impuls. De olycor, som förhärja södern och förlama vestern, a kastat månget lyckligt kap i armarne på etta stora östliga emporium, hvars jubelop ha besvarat åogestskrien från New rieans och S:t Louis. Hela Amerika ströma RR ; ; j f 1 j j j f ÅL