2 OMTEt BOLBRECIFOBNEIR Me JU Val FJURVAVTUGRS marknaden var i år mindre besökt af allmoge än vanligt. Priserna å torgförda landtmannarodukter voro: hvete 3,17, råg 2,70, ärter 17, hafre 1,11 pr kubikfot. — i Telegrafunderrätteiser. Hamburg den 19 Jan. Franska treprocentsräntan noterades 66: 69, euge!ska consols 908,. Preussens och Österrikes till danska regeringen framställda ultimatum har förkastats i Köpenhamn. Prins Fredrik Carl af Preussen lemmar I morgon med sin stab Berlin. Konungen af Hannover har på sina ministrars entrågna föreställningar tillåtit preussarne att genomtiga riket; men konungen af Sachsen uppmanar förbundet att förbjuda de holsteinska kommissarierna att annorlunda än under protest och vikande för våldet låta stormakternas trupper genomtiga Holstein. Preussen förstärker garnisonerna i sina hamoch bestyckar sina stramdbatterier vid stersjön med svårt artilleri, äfrensom fästulngarne söder och rester ut, upprättar i Wismar kolmagasiner åt sin flotta samt mebiliserar nu äfven tredje armekårens femte division och inkallar gardets och fjerde armekårens reserver; gardets artilleri och ena bälften af fjerde armekårens artilleri hafva erbålllt order att hålla sig marschfärdiga. Österrikiska trupperna börja om lördag att marschera genom Breslan. fGenemtåget varar 7 dagar. Från Berlin till Libeck äro från och med. söndagen råknadt 54 extratåg beställda. KÖPENHAMN den 19 Jan. kl. 12.5 e. m. Danska regeringens afslående svar på Österrikes och Preussens ultimatom aflemnades i går. (P. Ty ERE PS BS BLANDADE ÄMNEN Svensk Trolldomshistoria. iden bekanta tyskelteaterdirektören Wallners nyligen utgifna memoirer fioner man bland ffera andra sällsamma äfventyr följande vid underliga historia, berättad af general XXX, en at Tysklands mest bildade militärer och intim vän till Alexander von Humboldt, i ett sällskap af tyska och ungerska landsflyktige i London: Jag vill nu, fortfor den aktade generalen, berätta er en händelse som jag hört af min konung (Fredrik Wiihelm IV?). Jag förtäljer här hvad man meddelat mig, och detta utan några slags anmärkningar eller kommentarier, och vill blott fästa uppmärksamheten på, att de här uppträdandes personlighet gör antagandet att alltsammans skulle ha varit ett skämt, till någonting högst osannol:kt. SErkebiskopen i Upsala besökte under en resa i Tyskland äfven vårt kungliga hof och hade den äran att of H. M:t bli inbjuden till taffeln. Innan kort föll samtalet på den gränslösa vidskepelse, som änana herrskar ivom Lappmarkerna, der tron på trollkarlar och i arf gående svartkonster ännu 1 dag är djupt inrotad hos många fa miiljer. Erkebiskpen sjeif bade för flera år sedan blifvit af regeringen ditsänd i spet sen för en komitå, i ändamål att med all var och stränghet undersöka och utrota detta hemska, gudlösa oväsen. En läkare och en högre civil embetsman medföljde komitn. SBristen på kommunikationsanstalter. fortfor erkebiskopen, gjorde vär resa lika lång. sam som besvärlig Resana ändamål vur endast känd af oss sjelfva, och under strängt iakttagande af hemligheten. togo vi in hos en rik man, söm hade det ryktet om sig, att trolldoömsmedel stodo till hans förfogande, Till vår förvåning antydde iogenting i hans yttre eller i hamna bus, att detta rykte egde någon grund. Med den inom Lappmarkerna sedvanliga gästfrihet inrymde husets värd, en man med ett öppet välmåen de otseende, åt oss de bästa rummen samt uppbjöd allt bvad kök och kältare förmådde l för att hedra sina gäster. Men till vår förvåning gjorde hvarsen vår värd eller någon menuviska på stället en hemlighet af, att Petter Lärdal — så bette mannen — vorei besittning af öfvernaturtiga krafter, ja rent af en trollkarl. Tredje dagen, då vi sutto förtroligt till sammans vid frukostbordet, bragie jag, un der forebärande af ni fikeohet, samtalet pål jörenämnde ämne, och frågade Lärdal om han ej famn det obehagligt att stå i sädant rykte. Ett fint leende drog sig härvid öfver manneas drag och han svarade: tHvao skall det då tjena till, högvördigste hr erkebiskop, att oi vill för mig förtöjja ändamå let med er fråga? Ni och dessa herrar hafva ju ej kommit hit i envat ändamål än alt utgrunda sannirgen af detta rykte och ait ställa mig till ansvar. 4 Nå vält, svarade jag med kraft, Setter söm ni redan vet det, vi äro hitkomna för kit förstöra denua vidskepelse och pöra en ända på detta vansione.4 SPerom må ni täcka hvad ni vill och sant, svarade Lärdal, skakande på hufvudet. cHvad vill vi säga med dei?4 svarade jag i sträng tom. Jeg vill lemna er bevie ör hvad jag säger. Min själ, mia ande. eller hvad ni vill kella det, skall inför edra bgon iemna gin kroppshydda och begifva ag till den ort, som ni sjelf behagar bestämma. Etter äterkomsten vill jag gifva 7 bevis på, ett min själ befuanit sie i er jepst på den af er betecknede ort. Villni räk nu vinna denna öfvertygelse? De mest sridiga känslor, fortfor erkeriskopen, Sbemäktigade sig härvid min själ. rarbågan att låna min band till ett fräckt pel med det heligaste, önskan att komma 3got hedrägeri på spåren och att afslöja jetsamma, och en liflig nyfikenbet ai eara huru den enkla mannen skulle lösa vitt rd, kämpade inom mig. Dean sistnämnda änslan en aäarfvedael tär Rwaso alla harn DD VT VD I AA NN PR ha O AJ AD EA Lo Hr KA AR KA Oo