Tysta skolan. Undertecknade, komiterade för den ?Tysta skolan, som redogjort för de medel, hvilka under loppet af förlidne år tillflutit densamma, få å skolans föreståndarinnas vägnar hembära de varmaste tacksägelser såväl för åfvorna, som för den glada beredvillighet vermed de blifvit gifna. Gud, som ?älskar den glade gifvaren?, har välsignat de kärlekstulla bidragen från både små och stora, så att tack vare dem, ser sig mamsell Berglind i stånd att härefter utan tryckande näriogsbekymmer fortsätta och med Guds hjelp fullborda sitt påbegynta arbete. Komiterade, som förena sina tacksägelser med hennes, anse, efter mogen beräkning, räntan af de kapitaliserade gåfvomedlen — sedan afdrag skett af för skolan oundgängliga utgifter under förflutna året — kunna jemte rikets ständers anslag af 1500 rdr rmt årligen, om skolan får lyckan behålla detta är ven framdeles, samt om för de döfstumma barnen årsafgifter utgå till ungefär samma belopp som hittills, förslå till skolans upprätthållande för uppfostrande af 15 till 16 döfsturma barn samt aflönande af en lärare, nu den utmärkte eleven från Manilla, hr F. Carlbom, hvars förtjenst om skolan och förhållande till dess barn icke kan nog högt uppskattas. Ait emellertid större lokal, som ökade lärarekrafter skulle vara behöfliga, kan synas af den omständigheten att hittills gjuttiofem barn anmälts till intagning; men skolans nuvarande tillgångar medgifva ej att till ett större antal, än det nyssangifna, utsträcka dess välsignelserika verksamhet. Efter så mycken lycka på det gamla året, torde det synas nästan förmätet att på det nya ännu önska en lycka för den tysta skolan, nemligen att dea en gäng måtte komma under eget tak, slippa flytta! Men denna önskan öfverlåter man tryggt åt den makt. som beg;ntoch fullföljt verket och som äfven kan fullborda det. Ty sällan har väl ett godt verk varit mera ett kärlekens verk än detta. Dess upprinnelse och fortgång vittna lika derom, sednast i de ord som ofta åtföljt gåfvorna till skolan från små barn, som tömt sina sparbössor, försakat sina nöjen, från fattiga arbetare, stundom döfstumma, som med lyckönskningar och välsignelser gifva sin skärf, o. 8. v. små och stora, fattiga och rika, alla ha de gifvit af hjertat. Och när julljusen sednast tävdes i den tysta skolan, hade de lyckliga barnen den glädjen att se Hverges drottning och hennes Nilla dotter i sin krets, under det prinsessan Eupenie, stängd af sjuklighet från festerna utom kungaborgen, likväl räckte sina händer med milda gåfvor i till den tysta skolans barn. Efter sådana erfarenheter och med sådana minnen blir man djert, dock icke för djerf, när mah med glad hängifvenhet ötfverlemnar utgången af sina Önskningar och för hoppningar ät den kärlek som icke söker sitt, som är tålig och mild och eom aldrig vänder åter.? Stockholm i Januari 1864. Frances E. v. Koch. — Sophie Lejonhujvud. Emelie Bennel. M. Huss. A. T. Starck. J. M. Lemchen. Redovisning öfver de insamlade medlen ill ?Tysta skolan? finnes införd längre ned bladet, upptagande en slutsumma af 12,229 dr 65 öre.