Den nordiska festen I Kristiania. Den firades Knutsdagen af 150 äldre och yngre akademiska medborgare istudentsam fundets sal. Dess mest framstående pryd nad var en medaljong at professor Munch; på en minnestafla lästes namnen på de under förra året aflidna utmärkta personer i de tre nordiska länderna. Efter en skål af kand. Birkeland för konungen hölls fesitalet af professor Monrad, som uttryckte den tanken, alt när det nationella lifvets kärna och rot hotas af en stor öfverbängande fara, så rörer sig den gamla oförfalskade folkan dan, så visar den sig åter i all sin naiva storhet, men med klarare medvetande af sitt ändamål och sin rätt, hvilket talaren var viss skulle visa sig i dessa svåra tider. — Vidare höllos tal öfver nordens ädle som gått hädan, särskildt för Fredrik VII och P. A. Munch, samt för Norge. För Sverge hölls följande tal af teol. kandidaten A. Hansen: Festens anledning och beskaffenhet har gjort det till ett bruk och ett slags nödvändighet att med en hedersskåi påminna om brödrafolken. Men dette hindrar icke att bruket är oss kärt, och att det vid hvarje ny fest kännes ett behofattutta!a den stänmning, hvarunder man erinrar sig dem och önskar dem godt. CJag har denna afton äran att i denna församling föreslå Sverges skål och jag tror mig vara en trogen tolk af stämningen, då jag talar ur de skandinaviska sympatiernas anda, hvilken på sin tid bar kallat denna aftons högtidligheter Hill lif.