Undersökningen afslutades härmed oeh malet remitterades, hvarjemte, såsom i förra numret emtalades, Liljedahlskildes från sin befattning som poliskonstapel. — Söndagen den 13 nästlidne December blef hästgardisten n:r 77 Jonsson, vid ryttmästaren Boys sqvadron, å Grefmagnigatan å Ladugårdslandet så illa slagen och misshandlad att han i sanslöst tillstånd måste afföras till garnisonssjukhuset, der han ännu vårdas, utan attnågon visshet om hans vederfående förefinnes. Polisransakning har härom hållits, sednast i dag, hvarunder mot gardisten n:r 65 Sandström vid kapten Ribbings kompani förekommit starka misstankar om att häfva föröfvat det ifrågavarande våldet. Sandström nekar emellertid att ha begått eller på något sätt deltagit i våldet å Jansson. Vidare uppger Sandström, att han den 13 December om eftermiddagen varit hemma i kasernen, rörande hvilken omständighet Sandström jemväl anhållit att få vittnen hörda. Med anledning häraf voro till polisförhöret i dag tvenne korporaler, en vice korporal och en gardist af andra gardet, såsom vittnen inkallade; men ingendera af dem hade något att meddela som kunde vara till men eller fördel för Sandström, hvarföre saken anstår för upplysningars anskaffande. Sandström hålles häktad inom regementet. — En tobaksfabrikör vid namn Wigström har till rådhusrätten instämt en äldre aktad borgersman juveleraren Lundberg. Wigströms påståenden mot sin vederpart gå ut på ingenting mindre än ansvar å Lundberg efter sednaste k. förordning rörande bedrägeri och annan oredlighet. Skälen härför äro, enligt hvad stämningen upplyser, att Lundberg, som med Wigström skriitligen öfverenskommit om att denne skulle försälja Lundbergs vid Hötorget belägna fastighet n:r 10, några dagar derefter skulle kommit till! Wigström och begärt att få se den skriftliga förbindelsen samt dervid bortrifvit sitt namn. Wigström uppger anledningen härtill vara att Lundberg fått veta att Wigström varit på väg att sälja huset till ett pris, som skulle tillskynda honom en betydlig vinst. Det var nemligen iden skriftliga öfverenskommelsen bestämdt att hvad Wigström för fastigheten kunde erhålla öfver 1866,000 rdr skulle tillfalla honom såsom provision, — I stämningen förbehåller Wigström sig slutligen att få inkomma med uppgift på den skadeersättning, han anser sig berättigad till. Då målet förlidne torsdag förekom till handläggniog, förklarade hr Lundberg förnållandet vara att han efter öfverenskommelsen med Wigatröm hade blifvit varnad för att inlåta mg iafförer med denne, emedan han skulle tillhöra en viss klass af personer som befatta sig med byten och försäljningar af hus. Lundberg hade dagen efter erhållandet af denna upplysning beifvit sig till Wigström och begärt att få se förFeLTIngsaL makten, och sedan han af Wigström ommit densamma, ref ban bort sin namnteckning, under förklarande att han återkallade försäqningen. igström blef häröfver alldeles ursinnig och otropade: är det då meningen att jag skall ha besvär för ingenting.4 Herrn har ju icke haft något besvär, gen-1 mälde härvid Lundberg; men icke dessmindre vill jag gifva herrn 20 rdr. Wigström förklarade likväl på det bestämdaste att han skulle ha 50 rdr, hvärpå Lundberg ingick för att slippa ifrån saken. JKPR fråga mn KA CL Ch CR ES RS LR et mn Åh MÅ mn ben ken vh RR AA es kt Be JM ordföratden till Wigström om han icke bekommit 50 rdr och dermed kunde anse sig belåten? invände Wigström att dessa 50 rår mer han bekommit för andra uträttningaråt Lunderg. Som d-t emellertid upplystes att Wigström förut dragit saken inför poliskammaren och der varit nog ohemul att yrka häktning å Lundberg, faun domstolen nödigt uppskjäta målet, för införskaffande af poliskammarens protokoll. — Öredro den 16 Jan. Vid fortsatt ransakning i torsdags med sedelblankett-tjufvarne Törnqvist och Andersson vanns åtminstone en upplysning af intresse. Ryktet hade redan vetat berätta, att Törnqvist hade enskildt bekänt sin förmodade delaktighet i inbrottet i rummet innanför östkontoret Karlsdagen förlidet år. Detta bekräftades nu. Tirnqvist hade i onsdags under bittra tårar medgifvit inför fängelsedirektören ÖQlin och t. f. fångpredikanten Lagerholm, att han äfven i detta fall vore brottslig, och då för dem beskrifvit förloppet vid detta försök tillinbrottsstöld. Vid torsdagens förhör återtog Törnqvist först denna berättelse, hvilken han sade sig hafva afgifvit af fruktan att eljest beröfvas skrifveriarbete, hvarmed han i fängelset fått sysselsätta sig; men sedan hrr Lagerholm och Olin blifvit hörda, och den förre i allvarliga ord berättat förloppet vid Törnqvists bekännelse, veknade Törnqvist åter och vidgick genast, att allt hade skett så, som nu berättades. Detta öfverensstämde med hvad Andersson omtalat, enligt den nu aflidne Bourehns uppgifter, dock med den skilnad, att Törnqvist medgaf, det också han, likasom Bourehn, krupit in i rummet, sedan fönsterrutan blifvit intryckt, och der biträdt me! de fruktlösa försöken att uppbryta byråklaffen. Vid tillfället hade de sett ljus i de äfvenledes åt gårdssidan belägna köksfönstren. men icke märkt någon iköket. Postskrifvaren Carlsson, som uppgifver sig vid den tiden, då inbrottet föröfvades, hafva tittat in på gården, hade Törnqvist ej märkt, utan f-rmodade sig då hafva stått bakom någon af de buskar, som finnas utanför det fönster, genom hvilket inbrottet skedde. I fråga om klädesstölden nekar Törnqvist att hafva afvetat eller tänkt på, att Bourehn icke torde hafva ärligt bekommit det kläde, han lemmat Törngvist, alt i Stöckholm försälja. Klädet, 55f, alnar korderoj, enligt faktura värdt 360 Tdr, såldes, som nämndt är, fill en skräddare i Stockiolm, hvarvid Törnqvist uppgifver sig hafYa bekommit 170 rår, således mindre än halfva värdet. Dessa pengar delades så, att Törnqvist fick i reseersättning 30 rdr och dessutom i kommissionsarfyode 50 rdr, hyaremot Bourehn för sin del tog öfriga 90 rdr — en fjerdedel af klädets värde. Enligt Törnqvists utsagoskall Bou rehn hafva yttrat, att han komme ätt vid redo: vishing godigöra klädets egarc för det sålunda försålda. I fråga om bankstölden förekom ingenting nytt. Bankens ombudsman hade fått sig relagdt att vid förhöret tillstädeskomma med de inlösta, för. falskade sedlarne; men som ombudsmannen uteblef, måste målet uppskjutas till nästa tisdag, då. det förmodligen afslutas här på platsen, för tt sedan i Stockholm fortsättas, i fråga om sedetgipränglingen. Göteborg, Garfvaren Carlsons i Grenna mördare, drängen Wille Tolf, har nu. bekänt sin gerning och bufvit för undergående af ransak:ning afförd till Jönköpings cellfängelse. NOM 0 LANDSORTS-NYHETER