namn, såsom Krumvolden, hvaraf en del ännu kallas ?Skåningarnes andel, till minne deraf, att det var der som skåningarne arbetade vid vallens uppförande; vidare Marretevolä, Borgvold, Dobbeltvold o. s. v. ellan Kurborg -och byn Lilla Dannevirke finnes en öppning i vallen, kallad Vestra Kalegat; och invid den nyssnämnda byn är öppningen Östra Kalegat, genom hvilken den gamla kungsvägen löper. Dannevirke slutar med en halfeirkelformig skans invid Selkeller Hadeby-Noer, och hvilken skans omsluter en forntida borgplats, kallad Oldenborg.j Vid detta gränsvärn ha otaliga strider blifvit utkämpade. Redan omkring 30 år efter dess uppförande kämpades der en hård kamp emot tyska kejssren, som då ansträngde alla sina krafter och hotade Danmark med en sådan öfvermakt, att norrmännen under den väldige Hakon Jarl funno det vara nödvändigt att komma danskarne till bjelp, liksom äfven många andra-nor: diska höfdingar ilade till danska konungens bistånd. Norrmännen kämpade tappert, och efter det strömmar af blod flutit, funno ty skarne rådligast att draga sig tillbaka, hvilket är besjunget i ett: fornqväde : Hakon verged Volden godt! Slemt han bröd de Brydske! Da for Normzend löb med Spot Sönderud de Tydske! Här kämpades sedermera under följande århundraden med vexlande lycka. Dannevirke förstördes betydligt flera gånger, men reste sig mer eller mindre åter. BSjelfva uppförandet af detta gränsfäste lefver genom saga och fornsång i friskt minne hos folket och har bidragit att framkalla enigbet och sammanbållning. Dannevirke blef liksom en samliogsplats för he!a folkets oafhängighetskänsla och fosterlandskärlek. När det var i fara, då måste alla andra stridigheter vika; då hette det blott: till vapen, till Dannevirke! Påskdagen 1848 blefvo danskarne alldeles oförmodadt här vid Dannevirke angripna af en tysk öfvermskt och måste, efter en ärofull strid, draga sig tillbaka från de gamla vallarne, som då, genombrutna såsom de voro och utan alla anordningar för ett artilleri; lemnade föga skydd. Denna dags erfarenhet visade dock, att Dannevirke ännu kunde ega ett militäriskt värde och att det förtjenade att fredas ur annan synpunkt än den archeeologiska, som hade framkallat förordningen af 1840: emot dess vidare för: störande. Och sedän danska armen 1850, efter segren vid Idsted, hade ryckt hit ned och vid Dannevirke intagit en ställning, som enom skansarbeten ytterligare befästades hufvudställningen gick frän halfeirkelvallen vid Oldenborg, längs Riesendam, utom Stora Dannevirke till omkring midtemellan Österoch Vester-Kalegat), blef det.en afgjord sak att detta Nordens gränsvärrn åter borde allvarligen och kraftigt befästas. De verk, som 1850 anlades, voro blott fältfortifikatoriska. Men under de allra sednaste åren ha dessa blifvit ersatta och-supplerade genom mera permanenta befästningar, till styrka icke blott för positionens center, utan äfven för dess fyg ar. id Missunde på norra sidan om Sliensfjordens smalaste pass befinna sig sju skansar jemte ett på södra sidan beläget brohufvud, som beskjuter vägarne till Eckernförde och Kiel. Vid det egentliga Dannevirke äro anlagda 19 skansar, emellan Slien och Treenefloden, hvaraf 12 på den trefjerdedels mil långa sträckan från Selker Noer till byn Stora Dannevirke och den s. k. Jernporten, 7 på sträckningen derifrån till Holfingstedt. På Riesendamm vid Bustorf äro de starkaste befästningearne koncentrerade, vid bufvudvägen till staden Slesvig. Skansarne äro bestyckade med tillsammans 200 kanoner af svår kaliber; alla dylika verk äro oOmgifna med pallisader och vallar. Reiderån har sju dammar, genom hvilkas stängande trakten omkring densamma kan sättas under vatten. Vidare mot vester går