mödar sig om en solution, som skall tillfredsställa båda parterna, och hvilken skulle bestå deri, att Holstein öfverleronades åt Tyskland och att Slesvig förenades oskiljaktigt med Danmark. Vi känna litet hvar huru pass tillfredsställande för båda parterna en sådan solution skulle vara; men kunna ej högre önska än att England söker göra allvar af den. För öfrigt berättas det. att stormakterna äro eniga om en konferens i frågan; men att man ej änvu kommit öfverens om hvar den skall hållas, samt att kejsar Napoleon dessutom vill att nämnde konferens skall blifva den i Drouyn de Lhuys depesch af den 8 December föreslagna och icke en som uteslutande sysselsätter sig med dansk-tyska frågan. Kejsaren har, såsom vanligt på nyårsdagarne, äfven i dag kl. 1 emottagit uppvaktning af diplomatiska kåren i Tuilerierna. Denna gång hade man icke bespetsat sig på något ovanligt tal och ingen bekymrade sig om att på förband bråka hufvudet med gissningar om hvad kejsaren skulle komma at säga. Man var öfvertygad att han skulle uttala sina förhopiningar om fortfarande fred i Europa och dermed allt. Också sva rade han på det tal som påfliga nuntien. enligt sedvana, i diplomatiska kårens namr höll, endast med några få ord af innehåll att han hoppades det, oaktadt svårigheterne i den närvarande situationen, furstarnes fred liga känslor och tänkesätt skulle garantert fredens bevarande under det kommande året. Som vanligt hade en stor massa mennisko: strömmat till för att beskåda de många ly sande ekipager, som i oafbruten ström be gåfvo sig till Tuilerierna; men dock va; menniskomassan mindre än vid samma till fälle förra äret, emedan det nya årets för sta dag råkat att blifva den första vinter dagen. Snöflipgorna hafva i dag lustig dansat om, och den hittills så blida väder leken börjar kännas vinterlik. Från Finland ingick i går till en här varande finne ett bref, som bland annatin neböll några ord om skalden Runeberg hvilka hos alla nordboer, som tagit noti: om dem, väckt en högst smärtsam sensa tion. Brefekrifvaren, som är en pe:son, til hvars uppgifter man kan sätta fullt lit, ytt rar sig på följande sätt: Såsom ni sanno likt hört, hafva vi dessa dagar haft sto bjertesorg i följd af den olycka, som drab bat vår vän Runeberg. Ingen här känner den olycka, på hvilke; brefskrifvaren syftar, och vi vänta med pin sam otålighet underrättelser derom frå! norden.