Den föreslagna skandinaviska konstoch industriexpositionen i Stookholm. Som läsaren torde erinra sig nedsattes i Maj månad förlidet år en komitå för attutreda frågan om de åtgärder, som kunde finnas erforderliga för tillvägabringande i Stockholm af en för de skandinaviska länderna gemensam konstoch industriutställning. Denna komitt, som den 28 i samma månad för första gången sammanträdde, har nu fullgjort sitt uppdrag och afgifvit utlåtande i ämnet. Vi meddela härnedan en redogörelse för hufvudinnehållet deraf. Komiterade yttra till en början, att de vid sina arbeten icke underlåtit att taga del af befintliga handlingar, rörande Sverges deltagande i såväl verldsexpositionen i Paris år 1855, som den i London år 1862, och hafva äfven för öfrigt sökt vinna fullständig käanedom om de anordningar, som vid dessa tillfällen varit af franska och engelska regeringarne vidtagna. Härvid hade genast företett sigåden vägentliga skilnad, att expositionen i Paris år 1855 utfördes icke blott på franska regeringens befallning, utan ock genom af densamma förordnade myndigheter och på statens bekostnad, hvaremot utställningen i London år 1862 egde beskaffenhet af ett företag af enskilda, hvilket endast öfvervakades af Hennes storbritanniska Maj:ts kommissarier. Frågan omihvad mån statens medverkan och medel borde tagas i anspråk för tillvägabringandet af en sådan expo sition i Stockholm, hade således helt naturiigt framställt sig såsom den första, hvilken skulle utgöra föremål för komiterades behandlivg. omiterade anse att insigten och erkännandet af dylika expositionsfördelar förlandet ej äro bland befolkningen i vårt land så allmänna som i flera andra länder, hvar est man sedan tiotal af år är van att se mer eller mindre omfattande expositioner tid elter annan förnyas, — att det pu är första gången som på allvar blifvit ifrågasatt att bringa till utförande hos oss tanken på en internationel utställning af större omfattning, och att här i landet befolkningen, de industriella klaeserna icke undantagna, gerna håller ihärdigt fast vid redan befintliga vanor och bruk samt icke utan misstroende betraktar de nyheter, hvilkas välgörande verkningar ofta nog af allmänheten j på förhand fattas. Komiterade hade icke kunnat för sig dölja, att dessa omständigheter innebära ganska stora svärigheter emot ett företag som ian dra länder kunnat lättare bringas till stånd,