honom, likasom han kunde råkna på landets understöd. Uti Turin har inträdt em ministerkris. Uti en korrespondens från denna stad af den 26 Dec. till tidningen Vaterland i Wien, berättas derom följande: Resultatet af grefve Pasolinis sändning till Paris och London har förökat splittringen inom härvarande ministår, hvarigenom ministerkrisen kommit till mognad. Det är nemligen en allmänt känd sak att inom härvarande minister två artisträfvanden sökt göra sig gällande, nemigen ett franskt och ett engelskt. I spetsen för det mot Frankrike vänliga partiet står krigsministern della Rovere, och till hans parti höra utrikesministern Visconti Venosta, marinministern Cugia och Manna. Det så kallade engelska partiets hafvudperson är Peruzzi och dennes alter ego, generalsekreteraren uti inrikes ministåren, Spaventa samt vidare ministrarne Pisanelli och Amari. Ministerpresidenten Minghetti har hittills spelat förmedlarerollen, men synes nu ej mera kunna uträtta något för atthindra splittringen. Resultatet af Pasolinis sändning är, att man i Paris vill se den venetianska, i London hellre den romerska, frågans lösning först förberedas; och derigenom har splittringen inom ministåren förvandlat sig ull verklig kris. Peruzzi påyrkar anslutande till England och romerska frågans lösning; franska partiet vill fortsätta de redan påbörjade förberedelserna till anfall mot Venetien. Konungen sluter sig bestämdt till det franska partiet, i följd hvaraf ministerpresidenten Minghetti likaledes slutit sig till detta parti. Under sådana omständighetar är Peruzzis och Pisanellisutträdande otvifvelaktigt och följande minister-kombination anses sannolikast: Minghetti skulle bibehålla presidentskapet, men afstå från finansoch öfverlega inrikesporiföljen. Qvintino Sella skalle öfvertaga finansoch Tecchio justitieportföljen. Alla dessa förändringar skola försiggå strax på nya året, och den piemontesiska politiken derefter komma att inslå en fallkomligt fransk riktning. Italie för den 30 Dee. berättar ur fullkomligt tillförlitlig källa, att erkehertig Maxipilen skall hafva antagit Mexikos tron. tskilliga af honom vidtagna privatåtgärder skola fullkomligt bekräfta denna underrättelse. Uti Rom hade ett blodigt uppträde passerat mellan franska soldater och pålliga dragoner samt gensdarmer på sjelfva julaftonen. I närheten af Castel Gandolfo, som har en romersk garnison, hade fransmännen blifvit öfverfallna med stenkastaing. Fran. ska kaptenen Boquet lät då sitt folk aflosse en salfva mot dragonerna sam wedan an gripa dem med bajonetteu. Tre dregoner dödades oeh sju sårades. En af de sårade hade 7 bajonetftstygn.