Redaktionen har från prof. Branting för någon tid sedan fått sig tillsänd följande artikel, hvars införande i tidningen vi icke anse 088 kunna vägra, men vid hvilken vi doek mäste göra några erinringar Som läsaren torde påminna sig, hafva tvenmme ledamöter af direktionen vid gym naästiskt ortopediska institutet, prof. C. San tesson och dokt. F. Tholander 1 denna, tid ning helt nyligen på det bestämdaste förklarat, att vid ortopediska iustitutet icke begagnas den af hr Branting käcklade ensidiga metoden att behandla ryggradskrökningart. Som nu denna Senaidiga metod, enligt hvad som klart framstår ur den föregående skriftvexlingen mellan hrr Branting och Sätherberg består just i användandet af den ortopediska stråek-sängen, så måste man ovilkorligen, på grund af nyssnämnde förklaring af hrr Tho lander och Santesson, finna att kr Branting här begår ett misstag; och är väl orsaken till detta misstag, så vidt vi kunva finna. att söka i det förhållandet, att hr Branting blandar ihop begreppen sträek-säng och spänn-säng, hvilka icke lära vara synonyma För vår del skulle vi anse i hög grad önskvärdt, om prof. Branting, innan han fe sd skrifver i detta ämne, ville besöka r Sätherbergs ortopediska institut och taga kännedom om, huru det är inrättadt. Möjligen skulle derigenom dea tidningsläsande allm het-n slippa obehaget att vara vittne till en tvist, som föga intresserar densamma och som synes nog mycket grunda sig på personlig ovilja. Hr Brantings artikel följer: Till Redaktionen af Atonbladet! Som genmäle å den i Aftonbladet n:r 278, för den 30 sistlidne November, af föreståndaren för härvarande ortopediska institut, hr Herman Sätherberg, införda artikel, 2ende ortopedien, anhåller jag vördsamt att nedanstående rader måtte uti nämnde tidning få inflyta. Den förklaring föreståndaren för härvarande ortopediska institut, hr Herman Sätherberg, ny ligen i Aftonbladet afgifvit, nemligen, att han i sitt ortopedieka praktik ej använder några sträckstängar. kan ej annat än högligen tillfredsställa en hvar med någon kännedvu: om den rätta ortopedi ska sträcksängsmetoden Då dessa af hr Så therberg nu såsom oändamålsenliga erkända redskap mot ryggradskrökningar utgöra sjelfva innersta kärnan, grundtanken eller Hifsprincipen at den ortopediska behanulingen, vill det alltså synas, som om hr Sätherberg, ledd af vunnen erfarenhet, är på väg att taga samma steg fullt ut som den berömda, sanningsälskande, f. d. ertopediska föreståndaren, professoren Giänther i Leipzig, hvilken nedlade sitt i högsta flor va rande institut, under öppen förklaring, attiden ortopediska rustkammaren ingen verklig bot r att finna. fyerraskande är emellertid ofvannämnda förklaring, alldenstund hr Sätherberg sednast i månadsskriften Hygiea förlidne är tillkännagif vit, det han ej erkänner såsom ortopedisk kur sen blett half mesyr med ett poriativt bandage, utar en i allo konseqvent genomförd ortopedisk behandling dels med ortopedis: säng. under vissa tider på dagen Koch hela natten, dels med ortopqlisk gördel eller dy: Sjilkt. 4 Kan, frågar man, en i allo genomförd ortopedis! behandlings undvara sträcksängen, detta väsen liga beting för ströekooh tryckmetoden? M den ortopediska sängen benänmas hur som helst bevisligt är deck, att ingen eådan slagg säng gifves, som ej på mekaniskt sätt utöfvar sträck ning, tryck och spänning. vad åter särskildt beuäffar hr Sätherbergs utöfning af. ortopedien, förefaller det lika an märkningsvärdt, Jå ban säger: Sjag har flera gån uger förklarat ett jug i min ortopediska praxtik e an ränder några sträcksängar, utan ett slags sängar mea Ken oppareij, som verkar på ett helt annat sätt är Csträeksängarnas.s Denna verkan på ett helt an FT Janesähet 1863, sid.17,